Populärvetenskapliga och vetenskapliga källor

I denna resurs talar vi framför allt om vetenskapliga källor. Populärvetenskap skiljer sig markant från dessa källor, med helt andra målgrupper och användningsområden.

Forskare publicerar sig inte bara för forskningsvärlden, utan vänder sig också till det omgivande samhället. Det kan handla om artiklar i dagspress som är riktad till allmänheten, läroböcker för studenter och skolelever, artiklar för en intresserad allmänhet eller specifika yrkesgrupper i olika facktidskrifter. Den här typen av publikationer brukar något förenklat kallas för populärvetenskap.

Så känner du igen en populärvetenskaplig artikel

Populärvetenskapliga artiklar har gemensamt att de är sekundärkällor, och att målgruppen är den breda allmänheten snarare än forskarkollegor. Innehållet kan vara forskningsbaserat, men tilltalet är enklare, med ett lättförståeligt språk och få facktermer. Om facktermer används följs de ofta av en förklaring. Referenser och litteraturlistor är inte en självklarhet i populärvetenskapliga texter. Populärvetenskapligt innehåll är ofta skrivet av en journalist, snarare än av en forskare. Illustrationer som används inom populärvetenskap är ofta tilltalande och lockande jämfört med vetenskapliga publikationer, som ofta använder enbart tabeller eller modeller.

Exempel på populärvetenskaplig tidskrift: Modern psykologi

Exempel på vetenskaplig tidskrift: Journal of Applied Psychology (logga in med ditt GU-konto)

Kontrollera tidskriften i Ulrichsweb

Om du är osäker på om en tidskrift är vetenskaplig, kan du söka upp den i tjänsten Ulrichsweb. Där ser du om tidskriften är sakkunnigt granskad eller ej (ofta benämnt peer review). Titta efter en ikon som ser ut som en domartröja . Om ikonen visas vid tidskriften (det står ”Refereed” när du för muspekaren över symbolen) är artiklar i tidskriften granskade.

Till Ulrichsweb

Får jag använda mig av populärvetenskapliga källor som student?

Vetenskapliga publikationer genomgår ofta någon form av kvalitetsgranskning och kan därför sägas vara mer betrodda än populärvetenskapliga publikationer. Men en källas relevans beror inte främst på dess publikationstyp, utan vad syftet är med din text. I akademiska texter väger visserligen källor från vetenskapliga publikationer tungt, särskilt i de avsnitt som presenterar tidigare forskning och kopplar denna forskning till den skrivna texten.

Innehållet i populärvetenskapliga källor kontrolleras oftast inte, men kan ändå vara värda att nämna i en uppsats, beroende på syfte. I många uppsatser fungerar populärvetenskapliga källor, till exempel dagstidningsartiklar, som passande referenser i bakgrundsavsnittet – kanske för att visa på en aktuell debatt eller betona att uppsatsämnet är en uppmärksammad fråga som allmänheten känner till. Populärvetenskapliga källor kan också användas i uppsatser som datainsamling. För en student som ska göra textanalys över lokaltidningarnas bevakning av klimathotet är just lokaltidningsartiklar den mest relevanta källtypen.

Du kan också använda populärvetenskapliga källor som inspiration och tips på ämnen att skriva om, de kan ge utmärkt bakgrund och insikt i en forskares arbete och leda dig vidare i ditt sökande. En tidningsartikel ger en indikation om att ditt ämne är aktuellt och den kan leda dig fram till en vetenskaplig artikel eller en rapport. Ett blogginlägg kan leda dig till en doktorsavhandling och öka din förståelse av den. Innehållet i de mindre kontrollerade källtyperna kan alltså vara mycket användbart i din informationssökning och i ditt lärande. Återigen; som alltid handlar relevans om syftet med det du gör, vilken typ av akademiskt arbete du ägnar dig åt.