Källor till vetenskaplig kommunikation
Som student möter du forskning genom din kurslitteratur och genom att söka efter källor till en inlämningsuppgift eller uppsats. Kunskap om olika typer av källor för vetenskaplig kommunikation gör att du snabbare och enklare hittar den information du behöver för att lyckas med dina studier.
Vetenskaplig kommunikation
En stor del av en forskares arbete handlar om att sprida och kommunicera resultatet av de studier hen genomför. Kommunikationen är huvudsakligen riktad till andra forskare, för att på sikt generera ny forskning. Målgruppen kan även vara andra mottagare såsom yrkesverksamma, beslutsfattare eller allmänheten.
Forskningsresultaten publiceras i olika publikationstyper beroende på ämnesområde och på vilken mottagare budskapet är riktat till. Inom medicin, naturvetenskap och ingenjörsvetenskap publicerar forskare sig primärt i vetenskapliga tidskrifter, medan forskare inom samhällsvetenskap och humaniora i högre utsträckning publicerar sig i böcker eller konferenspublikationer. En och samma forskare kan också sprida sin forskning i flera olika publikationstyper.
Vad är en källa?
En källa kan till exempel vara en artikel, en bok, en myndighets webbsida, ett citat från en föreläsning eller ett fingeravtryck. Man brukar tala om tre typer av källor; primärkällor, sekundärkällor och tertiärkällor. Från källorna hämtas de idéer eller den information som du ska bygga din kunskap på.
Vetenskapliga publikationstyper
Som student är det en stor fördel att ha kunskap om olika typer av publikationer. Att veta huruvida en viss källa är vetenskaplig eller ej räcker sällan; du behöver skaffa dig en bild över vilka publikationstyper som är relevanta för dig i ditt specifika arbete. För att kunna bedöma vilka publikationstyper som är relevanta för dig måste du först och främst få kunskap om dessa typer. Att källor är relevanta betyder att de är lämpliga eller rimliga för sammanhanget de används i.
Det är viktigt att känna till att olika publikationstyper har olika vetenskaplig tyngd. Vilken tyngd olika publikationstyper tillskrivs beror på vetenskapligt fält. En generell tumregel för många vetenskapliga fält är att publikationer som har genomgått någon form av akademisk granskning före publicering har högst vetenskapligt värde. Denna granskningsprocess kallas för peer review (på svenska referentgranskning, sakkunniggranskning eller refereegranskning) och går ut på att ämnesexperter granskar texten före publicering. Experterna skickar sin bedömning till förlaget; texten kan föreslås accepteras, accepteras med ändringar eller avslås.
Några vanliga publikationstyper
I de publikationstyper som beskrivs nedan vänder sig forskaren i första hand till andra forskare. Ett undantag är källtypen "Bok eller bokkapitel" som vanligen har en bredare målgrupp.
AI-verktyg och publikationstyper
Om du har använt ett AI-verktyg för att få tips om källor, tänk på att verktygen ibland tar fel på vilken publikationstyp en källa tillhör. Det finns AI-verktyg som kan hjälpa dig att sammanfatta eller analysera källor utvalda av dig till en uppgift. Tänk då på att AI-verktygen utan tydliga instruktioner (prompt) som beskriver kontexten har svårt att ta förstå vad du som användare är ute efter.
Den vetenskapliga tidskriften och tidskriftsartikeln
Vetenskapliga tidskrifter finns inom alla ämnesområden och innehåller främst vetenskapliga artiklar. Den vetenskapliga artikeln granskas innan den eventuellt publiceras. Granskningen kallas peer review och utförs av experter inom det specifika ämnet. Experterna bedömer om artikeln håller en hög vetenskaplig kvalitet och bör publiceras. Vissa artiklar går direkt till publicering medan andra avslås direkt. I en del fall kan författaren få en lista på saker som måste ändras innan publicering kan bli aktuellt.
Vetenskapliga tidskrifter kan innehålla olika typer av artiklar:
- Originalartiklar (primärpublikationer)
Beskriver resultatet av ett forskningsarbete (i form av empiriska studier) för första gången. - Översiktsartiklar (review articles)
Kritiska utvärderingar av flera sedan tidigare publicerade studier. Här ingår även metaanalyser där man utifrån resultaten i ett antal studier belyser till exempel värdet av en behandling vid en viss sjukdom. - Teoretiska artiklar
Syftar till att utveckla nya teorier utifrån redan existerande forskning.
Tvivelaktiga tidskrifter
Tvivelaktiga tidskrifter är oseriösa vetenskapliga tidskrifter, ofta tillgängliga gratis online (open access). De tjänar pengar genom att ta betalt av forskare för att publicera deras artiklar, men utan att granska dem ordentligt genom en så kallad peer review-process, där experter inom ämnet kontrollerar kvaliteten. Dessa tidskrifter använder ofta aggressiv marknadsföring för att locka forskare som vill sprida sina forskningsresultat. Vill du kontrollera om en open access-tidskrift är seriös kan du börja med att titta på Directory of Open Access Journals och Web of Science's Master Journal List – återfinns tidskriften här har artiklar i tidskriften med största sannolikhet en kvalitetskontroll, så kallad Peer review.
Så känner du igen en vetenskaplig artikel
Uppbyggnad och struktur av vetenskapliga artiklar varierar mellan olika ämnesområden. När det gäller originalartiklar ska de vara uppbyggda så forskningsprocessen går att följa. Ofta rekommenderas strukturen IMRaD (Introduction, Materials & methods, Results and Discussion). Dessa begrepp kan användas som rubriker i artiklar, men så är inte alltid fallet.
Strukturen brukar dock kunna identifieras genom att följande delar finns med:
Artikeltitel
Titeln i en vetenskaplig artikel ska vara tydlig, informativ och specifik för att ge en klar bild av vad artikeln handlar om och göra den sökbar.
Författare
De som på olika sätt aktivt bidragit till forskningsprojektet anges som författare till artikeln. Ordningsföljden mellan namnen kan antingen vara alfabetisk eller vara sådan att den som gjort mest anges först och den som är gruppens ansvarige ledare nämns sist. Det är viktigt att lyfta fram rätt person så att fördelningen av framtida forskningsresurser blir rättvis.
Institutionstillhörighet
Författarens akademiska tillhörighet (affiliation), det vill säga var hen är verksam, anges tydligt.
Datum
Datum för när artikeln kom in till tidskriften och när den antogs för publicering indikerar om den gått igenom en granskningsprocess (peer review).
Abstract
En kort sammanfattning skriven av författaren för att summera hela artikelns innehåll. Utöver "abstract" kan sammanfattningen även kallas för "summary". Många AI-verktyg har funktioner för att sammanfatta forskningsläget inom ett fält, genom att utgå ifrån fritt tillgängliga abstracts. När användaren ber om en sammanfattning är det alltså ofta bara abstract som informationen baseras på, vilket kan ge en skev eller otillräcklig bild av fältet.
Introduktion
En beskrivning av bakgrunden till studien och en presentation till tidigare relevant forskning inom det ämnesområde som undersökts. Här kan även finnas en beskrivning av syftet med studien och vilka frågeställningar som fungerat som utgångspunkter för studien samt eventuella avgränsningar.
Material och metod
En detaljerad beskrivning av hur studien genomförts och vilket material som har använts. Ibland redogör författarna för det/de teoretiska perspektiv som studien bygger på.
Resultat
En presentation av resultatet av studien, ofta redovisat tematiskt och med hjälp av tabeller eller diagram. Kan vara sammanvävd med delen Diskussion.
Diskussion
En analys och slutsatser av studiens resultat. Dessa sätts i relation till tidigare forskning och eventuella förslag på framtida forskningsbehov inom området. Kan vara sammanvävd med delen Resultat.
Litteraturlista
Förteckning över de källor som använts enligt en vald referensstil. Det finns olika referensstilar som används inom olika ämnesområden och de är anpassade för de texttyper som är vanligast inom ämnet.
Populärvetenskapliga källor
Forskare publicerar sig inte bara för forskningsvärlden, utan vänder sig också till det omgivande samhället. Det kan handla om artiklar i dagspress som är riktad till allmänheten, läroböcker för studenter och skolelever, artiklar för en intresserad allmänhet eller specifika yrkesgrupper i olika facktidskrifter, poddar eller videor. Den här typen av publikationer brukar något förenklat kallas för populärvetenskap.
Så känner du igen en populärvetenskaplig artikel
Populärvetenskapliga artiklar har gemensamt att de är sekundärkällor, och att målgruppen är den breda allmänheten snarare än forskarkollegor. Innehållet kan vara forskningsbaserat, men tilltalet är enklare, med ett lättförståeligt språk och få facktermer. Om facktermer används följs de ofta av en förklaring. Referenser och litteraturlistor är inte en självklarhet i populärvetenskapliga texter. Populärvetenskapligt innehåll är ofta skrivet av en journalist, snarare än av en forskare. Illustrationer som används inom populärvetenskap är ofta tilltalande och lockande jämfört med vetenskapliga publikationer, som ofta använder enbart tabeller eller modeller.
Får jag använda mig av populärvetenskapliga källor som student?
Vetenskapliga publikationer genomgår ofta någon form av kvalitetsgranskning och kan därför sägas vara mer betrodda än populärvetenskapliga publikationer. Men en källas relevans beror inte främst på dess publikationstyp, utan vad syftet är med din text. I akademiska texter väger visserligen källor från vetenskapliga publikationer tungt, särskilt i de avsnitt som presenterar tidigare forskning och kopplar denna forskning till den skrivna texten.
Innehållet i populärvetenskapliga källor granskas inte på samma sätt men har ofta en ansvarig utgivare eller redaktör som ansvarar för innehållet. I många uppsatser fungerar populärvetenskapliga källor, till exempel dagstidningsartiklar, som passande källor i bakgrundsavsnittet – kanske för att visa på en aktuell debatt inom ämnet eller området.
Ofta finns tidningars artiklar bakom prenumerationsväggar, det är viktigt att veta att AI-verktyg generellt inte kommer åt låst material. Om man ber en AI om information om aktuella debatter inom ett ämne kommer svaret bara baseras på vad språkmodellen är tränad på och det material som finns på den öppna webben.
Populärvetenskapliga källor kan också användas i uppsatser som datainsamling. För en student som ska göra textanalys över lokaltidningarnas bevakning av klimathotet är just lokaltidningsartiklar den mest relevanta källtypen.
Lilla ordlistan
Här förklarar vi kortfattat olika ord och benämningar som används genomgående på den här sidan.
- källa: kan till exempel vara en artikel, en bok eller en myndighets webbsida
- vetenskaplig källa: kan vara en tidskriftsartikel där målgruppen är andra forskare
- populärvetenskaplig källa: kan vara en artikel publicerad i dagspress
- vetenskaplig kommunikation: spridning av forskningsresultatet
- vetenskaplig publikationstyp: kan exempelvis vara en vetenskaplig tidskriftsartikel, doktorsavhandling eller rapport
- vetenskaplig tidskrift: finns inom alla ämnesområden och innehåller främst vetenskapliga artiklar
- vetenskaplig artikel/tidskriftsartikel: granskas av experter inom det specifika ämnet, som bedömer om artikeln håller en hög vetenskaplig kvalitet och bör publiceras
- populärvetenskaplig artikel: en sekundärkälla där målgruppen är den breda allmänheten