Hur kan högre utbildning ge studenter kritiska perspektiv och förmåga till dialog för att på ett ansvarsfullt sätt förhålla sig till klimatutmaningar och dilemman. Konferensen är på engelska
Sektionen för hållbarhet vid Göteborgs universitet bjuder in studenter och medarbetare till den tredje upplagan av GU klimatpanel. Efter våra tidigare panelsamtal i maj och november 2025 kommer årets panel att fokusera på en fråga som blir allt viktigare för högre utbildning:
Hur kan högre utbildning ge studenter den kunskap, de kritiska perspektiv och den förmåga till dialog som behövs för att på ett genomtänkt och ansvarsfullt sätt förhålla sig till de klimatutmaningar och dilemman som de kommer att möta i sitt yrkesliv och som samhällsmedborgare?
Klimatförändringarna är inte längre en fråga som enbart hör hemma inom miljövetenskap eller klimatforskning. De väcker grundläggande frågor inom i stort sett alla kunskapsområden och delar av yrkeslivet – från hälsa, utbildning och ekonomi till teknik, politik, juridik, social rättvisa och vardagsliv. Samtidigt innebär klimatarbetet svåra avvägningar och motstridiga perspektiv: individuellt kontra strukturellt ansvar, utsläppsminskning kontra klimatanpassning, tekniska kontra samhälleliga lösningar, ekonomisk utveckling kontra ekologiska gränser samt globala åtaganden kontra lokala prioriteringar.
Våra studenter möter redan dessa frågor, både inom sina utbildningar och i den bredare samhällsdebatten. Panelen kommer därför att samla forskare från olika vetenskapliga och pedagogiska områden vid Göteborgs universitet och Chalmers för att diskutera frågor som:
Avsikten är inte att söka ett enda svar eller en gemensam samsyn, utan att skapa ett utrymme där olika ämnesmässiga perspektiv kan mötas, konstruktivt utmana varandra och hjälpa oss – och våra studenter – att bättre förstå klimatdebattens komplexitet.
Vi bjuder fortfarande in forskare och lärare från hela Göteborgs universitet att delta i panelen och bidra med perspektiv från sina egna ämnesområden och expertis.
Vi är särskilt intresserade av perspektiv på hur klimatförändringar och klimatarbete förstås inom olika ämnesområden, vilka utmaningar och spänningar som är mest betydelsefulla samt vad studenter behöver rustas med för att kunna förstå och engagera sig i dessa frågor.
Om du är intresserad av att delta i panelen eller vill ha mer information, kontakta Kassahun Weldemariam, kassahun.weldemariam@gu.se
Martin Hultman är professor i sociologi med inriktning mot vetenskaps-, teknik- och samhällsstudier (STS). Hans forskning berör skärningspunkterna mellan energi, klimat, miljölagstiftning och ekonomi, med särskilt fokus på klimatförnekelse och klimatobstruktion, maskuliniteter, naturens rättigheter och cirkulär ekonomi.
Anne Solli är universitetslektor i naturvetenskapsdidaktik vid Göteborgs universitet. Hennes forskning fokuserar på utbildning och kommunikation om klimatförändringar, med särskilt fokus på klimatvisualiseringar och hur lärarstudenter och unga medborgare utvecklar handlingskompetens för att engagera sig i samhällsvetenskapliga frågor, såsom klimatförändringar.
Filip Johnsson är professor i energisystem vid Chalmers. Hans forskning fokuserar på analys av energisystem, integration av förnybar energi, Carbon Capture and Storage (CCS) samt vägar för att minska koldioxidutsläpp i värdekedjor. Han studerar även klimatpolitik och omställningen av energisystem för att nå klimatmålen. Han leder för närvarande ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt finansierat av Mistra om elektrifiering och har medverkat i större initiativ som Mistra Carbon Exit samt projekt finansierade av Vinnova och Formas.
Andréas Litsegård är universitetslektor i freds- och utvecklingsforskning vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet. Han undervisar i internationella relationer, hållbarhetsfrågor och klimatomställning och verkar även för att minska akademins koldioxidutsläpp. Hans forskningsintressen omfattar regionalism, styrning, civilsamhälle, demokrati, utvecklingssamarbete, klimatomställning och migration, med ett aktuellt fokus på klimatrörlighet i Etiopien.
Mattias Wahlström är professor i sociologi vid Göteborgs universitet och är specialiserad på forskning om sociala rörelser. Han har ett särskilt intresse för klimatrörelsen och har nyligen varit medförfattare till en bok om dess framtidsvisioner.
Therése Wahlström är lektor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan i Borås och doktorand vid Göteborgs universitet. Hennes forskning fokuserar på hur studenter lär sig om och engagerar sig i frågor som rör klimatförändringar och hållbarhet, med särskilt intresse för hur pedagogiska metoder, såsom spelbaserat och deltagarbaserat lärande, kan stödja studenters förståelse, engagemang och möjligheter att agera.
Lawrence Jörgensen har en bakgrund inom samhälls- och miljövetenskap. Han läser för närvarande en masterutbildning i miljöstyrning vid Göteborgs universitet, där han forskar om hur samhällen kan skapa goda liv för alla inom planetens ekologiska gränser.
Vinus Dubhashi Tiger är student vid Göteborgs universitet, där han läser kandidatprogrammet i hållbar utveckling, samhällsförändring och klimatomställning. Han arbetar även som studentkoordinator vid universitetets Sektion för hållbarhet och har flera års erfarenhet av arbete inom civilsamhället med fokus på klimat och hållbarhet.
Evelina Utterdahl: masterstudent i genusvetenskap med forskning om dekolonial ekofeminism. Hon har en kandidatexamen i humanekologi och utvecklingsstudier.
10.00–10.05 Välkomsthälsning och introduktion – Kassahun Weldemariam
10.05–10.10 Inledande anförande – Martin Hultman
10.10–10.15 Inledande anförande – Anne Solli
10.15–10.20 Inledande anförande – Filip Johnsson
10.20–10.25 Inledande anförande – Andréas Litsegård
10.25–10.30 Inledande anförande – Evelina Utterdahl
10.30–10.35 Inledande anförande – Vinus Dubhashi Tiger
10.35–10.40 Inledande anförande – Mattias Wahlström
10:40–10:45 Inledande anförande – Therése Wahlström
10:45–10:50 Inledande anförande – Lawrence Jörgensen
10.45–11.00 Kaffepaus
11.00–11.50 Öppen diskussion och frågestund med moderator
11.50–12.00 Sammanfattning, avslutning och planering inför uppföljande panel
KONFERENSEN ÄR PÅ ENGELSKA