Sidans innehåll

Fördjupningskurser juristprogrammet

Inom juristprogrammet ingår 60 hp fördjupningskurser på avancerad nivå. Institutionen erbjuder ca 20-25 kurser årligen inom olika rättsområden.

Antagningsprocessen

Viktiga datum

Ansökan öppnar: HT början av april; VT början av oktober.
Sista ansökningsdag: HT 1 maj; 1 november inför VT.
Antagningsbesked: Skickas till din studentmail. HT mitten av juni; VT mitten av december.
Sista dag att tacka ja till erbjuden plats: HT 1 augusti; VT 1 januari
Sista dag att ansöka om dispens/undantag från förkunskapskrav/behörighetsvillkor: HT 1 augusti; VT 1 januari.

Formulär

För att läsa fördjupningskurser skall du ansöka via formuläret här på studentportalen. Du skall inte söka via antagning.se och inte heller tacka ja till kurser via antagning.se. Du kommer inte heller att få frågan från antagning.se om att tacka ja till nästa termin.

Läs informationen nedan innan du påbörjar ansökan och tänk på att göra flera val så att du inte står utan kurs vid terminsstart. Kurserna har begränsat antal platser och kurser kan ställas in med kort varsel.

Ansökan HT24 del 1 och 2: https://forms.office.com/e/DMLZTgB6X1

Antagningsbesked

Antagningen beräknas vara klar ca 6 veckor efter sista ansökningsdag. Besked skickas per mail till studentmailen. Notera dock att sökanden som tillhör urvalsgrupp B eller externa sökanden kan få vänta på besked om antagning ända till kursstart.

Tacka ja

Om du sökt och erbjudits plats till fördjupningskurser både del 1 och del 2 av terminen skall du inför terminsstart tacka ja eller nej till båda kurserna. Formuläret för att tacka ja skickas ut i samband med antagningsbeskedet.

Sista dag att tacka ja:
HT - 1 augusti
VT - 1 januari

Förkunskapskrav och särskilda meriter

För tillträde till fördjupningskurser krävs godkänt på minst 150 hp från juristprogrammet varav allt från termin 1-4, samt de kursspecifika förkunskapskrav som framgår av respektive kursplan.

Registrering

Om du sökt och erbjudits plats till fördjupningskurser både del 1 och del 2 av terminen skall du inför teminsstart tacka ja eller nej till båda kurserna. Du som tackat ja till dina kurser i tid ska webbregistrera dig i Ladok ca en vecka innan kursstart. De som inte tackar ja till sina platser förlorar dem.

Dispens - Undantag från behörighetskrav

Studenter som har resttentor (och därför inte uppfyller förkunskapskraven/behörighetsvillkoren enligt kursplanen vid tiden för ansökan) kommer erbjudas plats på kurs "med villkor". Villkoret är att uppfylla behörighetskraven senast vid kursstart. Undantag från förkunskapskrav/behörighetsvillkor kan komma att, efter ansökan, beviljas av institutionens dispensnämnd. Dispensnämndens svar på dispensansökan/undantagsansökan lämnas strax innan kursstart.

Länk till formulär för ansökan om dispens

Urvalsmetod

Om det blir konkurrens om platserna tillämpas lottning baserat på avklarade högskolepoäng inom juristprogrammet som urvalsmetod.

Urvalsgrupp A:

Inför höstantagningen (sista ansökningsdag 1 maj) kommer samtliga juriststudenter (studieort: Göteborg) som vid ansökan har klarat minst 165 hp från termin 1-6 men som ännu inte klarat eller varit registrerad på mer än 45 hp fördjupningskurser att rangordnas efter genomförd lottning. Platserna till fördjupningskurserna fördelas därefter i tur och ordning efter lottad rangordning. När samtliga studenter med 165 hp fått plats på kurs kommer de studenter som klarat 164 hp tilldelas plats etc.

Student som har läst mer än 45 hp fördjupningskurser men mindre än 60 hp fördjupningskurser får ange vilken del av terminen som platsgarantin skall användas. I poängen räknas även utbytesterminer in.

Inför vårantagningen (sista ansökningsdag 1 november) är beräkningsunderlaget 180 hp från termin 1-6.

Urvalsgrupp B:

Den student som varit registrerad på 60 hp fördjupningskurser eller mer. Utbildning som tillgodoräknats/bytts ut mot valbar fördjupningskurs räknas in dessa 60 hp. Studenterna i urvalsgrupp B antas endast i mån av plats. Antagningsbesked till studenter i urvalsgrupp B lämnas i samband med kursstart.

En termins registrering på utlandsstudier motsvarar registrering på två fördjupningskurser. Om utlandsplatsen tilldelats via Handelshögskolan/Göteborgs universitet räknas utlandsstudierna in i kvoten om 60 hp fördjupningskurser.

Om avregistrering från kurs görs inom tre veckor från kursstart noteras det som s k tidigt avbrott. Vid tidigt avbrott räknas inte kursen in i kvoten om 60 hp fördjupningskurser. Om avbrottet dock görs senare än tre veckor från kursstart blir det istället ett avbrott på kurs. Vid avbrott ingår kursen i kvoten om 60 hp fördjupningskurser.

Sökanden från andra lärosäten

Studerande vid juristprogram vid andra lärosäten skall skicka sin ansökan genom att maila till fordjupningskurser@law.gu.se. Bifoga resultatintyg samt ett intyg från t ex studievägledaren vid hemuniversitetet som styrker att du är behörig att läsa fördjupningskurser enligt ditt hemuniversitets regler. Använd intygsmallen nedan. Antagning av studenter från andra juristprogram görs i mån av plats efter antagning av programstudenter vid Göteborgs universitet. Besked om erbjuden plats lämnas nära inpå kursstart.

Intygsmall sökande från andra juristprogram (pdf 0,1 mb)

Restplats/Glömt tacka ja

I början av januari respektive augusti erbjuds restplats i mån av plats.

Detta gäller exempelvis situationer som:

Om du blivit av med din plats eftersom du glömt tacka ja.
Om du vill ha plats på en annan kurs än den du tackat ja till ("byte").
Om du efter att ordinarie ansökan stängt insett att du vill läsa en fördjupningskurs.

HT24, del 1 och 2: https://forms.office.com/e/AHjUhcccNf

Det är endast möjligt att söka restplats till en kurs per terminsdel. Om du skickar in flera ansökningar hanteras endast din senast inkomna ansökan.
Om det är möjligt att erbjuda dig plats på den kurs som du sökt restplats till, kommer din ursprungliga plats tas bort från Ladok och den kurs du fått restplats på läggs till i stället. Ansökan är alltså bindande.
I det fall du blir erbjuden restplats på en kurs där du inte uppfyller kraven måste du skyndsamt ansöka om och beviljas dispens.
Om du söker och blir erbjuden restplats på en kurs som sträcker sig över en termin (30 hp) tas båda dina ursprungliga platser tas bort.

Kursutbud HT24

Tryck på kursnamnen för att läsa mer om respektive kurs.

HRS401 Business and Innovation Law I, 30 hp

Video (7:18)

HRS401 Business and Innovation Law

Video (7:37)

HRS401, HRS402 Studenter på BIL-spåret

Del 1

HRS500 International Law in the Maritime Context 15 hp

Kursen ges på engelska och läses tillsammans med utbytesstudenter

This is the first of several courses on law of the sea and maritime law that are given during the school year. ‘International Law in the Maritime Context’ is an advanced international law course concerning the oceans' regulatory framework. It is taught in English and can be read as a public course within the Master of Law Programme. However, it can also be read as part of a coherent specialization in law of the sea and maritime law.

The main focus area is the sea, which historically has served as a medium of communication and natural resources reservoir. The law of the sea is one of the oldest specialized areas of public international law. The course introduces the law of the sea in the context of international law sources and treaty law. The law of the sea is an ever-expanding area of law, which has experienced enormous developments since the mid-twentieth century. The course offers an overview of the ocean legal framework and the interaction between the principles of sovereignty, freedom of the seas, and common interests.

The course consists of the following elements:
1. Introduction: the law of the sea from a historical perspective, sources of public international law, and the law of treaties.

2. Law of the Sea: based primarily on the UN Convention on the Law of the Sea (UNCLOS): introduction to the law of the sea and maritime zones, baselines, internal waters, territorial seas, contiguous zone, exclusive economic zone and continental shelf, straits and archipelagos, high seas, the area, maritime boundary delimitation, dispute resolution, and the law of the sea from an EU perspective.

The course includes a 'Maritime Limits and Boundaries Workshop' led by a British expert formerly from the Law of the Sea Division United Kingdom Hydrographic Office.

3. International Institutions: The International Maritime Organization (IMO) and IMO Conventions, the International Labor Organization (ILO), among others.

The examination of the course consists of a) individual oral presentations through group work at seminars, b) a written examination, and c) an essay in conjunction with an oral defense.

Kursansvarig: Niels Krabbe

Syllabus

Video (02:23)

HRS500, International Law in the Maritime Context

HRS086 Child Rights and Complex Intersectionality 15 hp

Video (1:11)

HRS086, Child Rights and Complex Intersectionality

HRS085 EU Law and Procedure 15 hp

The course aims to provide knowledge and understanding about the procedures available before the Court of Justice of the EU and their role in guaranteeing the rule of law within the EU and the uniform application and enforcement of EU law, both theoretically and practically.

During the course the students will familiarise themselves with the different procedures provided for by the EU Treaties, in particular the infringement procedure, the legality review procedure, and the preliminary reference procedure. Furthermore, the course will address the function of the Court of Justice and its relation to other institutions and actors, in particular the Member State national courts.

The theoretical parts of the course form the basis for a practically oriented part, in which the students first analyse and subsequently plead as counsel for one of the parties in a fictitious preliminary reference case before the Court of Justice. The precise content of the teaching activities will be decided with reference to the specific case. The case will initially be analysed in seminars where all students participate and discuss the legal problems together. Thereafter, each student will be assigned a role as counsel for one of the parties. As legal counsel, every student will argue their client's case first in a written pleading and subsequently in an oral hearing at a fictitious Court of Justice. For the written pleading, students can choose to work individually or alternatively in teams of two or four.

Teaching activities will be mainly lectures and seminars. Expected learning outcomes include both a deep understanding of the law governing judicial procedures in EU law and practical argumentation skills. Guest lectures will be given by lawyers with experience of pleading cases before the EU Court of Justice. Examination will be based on the student’s performance in the role as counsel for one of the parties in the fictitious preliminary ruling case and on a written reflection in which the student describe the legal and strategic choices made in their handling of the case. The procedure will include a preparatory stage, where the students produce written submissions on behalf of their clients, and a hearing where the students argue their case orally.

The course runs parallel to the European Law Moot Court Competition (ELMC), and the case used during the course will be the ELMC competition case. At the end of the course, students will be offered the opportunity to develop their written pleading for participation in the ELMC, and will if they opt to do so be provided with coaching by the Law Department. Participation in the ELMC is however not a course requirement.

Teaching language is English.

Kursansvarig: Anna G Waldenström

Syllabus

HRS088 International Private and Procedural Law in the EU 15 hp

HRS185 Perspektiv på straffrätt 15 hp

Kriminalpolitiken har utvecklats från att ha varit ett avgränsat område främst för experter till att bli den kanske viktigaste frågan både för politiker och väljarkår. Straffskärpningar och straffprocessuella reformer föreslås och genomförs i allt snabbare takt, från politiskt håll motiverat bland annat utifrån hänvisningar till det allmänna rättsmedvetandet och brottsoffer-intressen.

För att förstå utvecklingen behöver man dels betrakta den utifrån ett historiskt perspektiv, där straffteoriernas framväxt och utveckling presenteras och förklaras, dels analysera den mer samtida förståelsen för straffrätten där också alternativa, kritiska perspektiv som exempelvis genus-, klass- och mångfaldhetsfrågor lyfts fram.

Kursens innehåll

I den här kursen behandlas också kriminologiska och viktimologiska perspektiv, frågor som skillnaden mellan kriminalpolitik och straffrättspolitik samt olika aktörers – däribland rättsvetares – roll i utformningen och utvecklingen av straffrätten.

Kursen är nära forskningsanknuten samtidigt som den innehåller ett studentaktivt lärande där framväxten av straffrättsliga normer följs och presenteras muntligt och skriftligt utifrån olika aktörsperspektiv.

Kursens upplägg

Kursen inleds med en historisk tillbakablick och en presentation av hur olika straffteorier påverkat den nutida straffrätten. Kunskaperna som lärs in här stäms av med en salstenta. Därefter går kursen i ett nytt skede där studenterna medverkar i ett slags ”lagstiftningsstafett” där man enskilt eller i grupp får författa rättsliga dokument så som utredningsbetänkanden, remissvar, lagrådsyttranden etc. Utöver en skriftlig inlämning ska också en muntlig föredragning äga rum. Under detta kursmoment får man möjlighet att utifrån ett aktörsperspektiv tillämpa sina kunskaper.

Examination

Examinationen består dels av en skriftlig tentamen, dels en skriftlig uppgift vilken också muntligen ska föredras. Deltagande i minst ett seminarium under kursens gång samt ett avslutande seminarium är obligatoriskt.

Kursansvarig: Andreas Anderberg

Kursplan

HRS135 Aktiebolagsrätt: finansiering och styrning 15 hp

Kursens tema och till vem kursen riktar sig

Kursen syftar till att ge studenten ingående och fördjupade kunskaper i aktiebolagsrätt och skapa en god grund för studenten att utveckla en juridisk specialisering inom området. Kursen riktar sig därmed till studenter som efter studierna ser framför sig att de vill arbeta med kommersiell civilrätt, särskilt inom områden så som aktiemarknad, publik- och privat M&A, private equity och corporate finance.

Innehållet

I materiellt hänseende behandlar kursen rättsregler och rättsprinciper inom aktiebolagsrätten, både nationell rätt och EU-rätt. Vi fokuserar särskilt på de delar av aktiebolagsrätten som hänger samman med bolagets finansiering och styrning ("corporate finance" respektive "corporate governance"), och kursen kan sägas utgå från perspektivet på aktiebolaget som finansieringsform och hur regler om corporate governance underlättar kapitalanskaffning. Därigenom blir ett tema under kursen också aktiebolagets roll i samhället. I undervisningen ingår vissa internationella och komparativa aspekter på det aktiebolagsrättsliga regelverket. Utöver att ge studenterna fördjupad kunskap i aktiebolagsrätt syftar kursen till att träna studenterna i att använda den juridiska metod och de rättskällor som är karakteristiska för aktiebolagsrätten.

Kursen syftar också till att ge studenterna förståelse för de intressekonflikter och ändamålsöverväganden som gör sig gällande inom aktiebolagsrätten, och därför innehåller även kursen vissa grundläggande rättsekonomiska inslag. Ekonomin utgör ingen självständig del av kursen, utan integreras i de aktiebolagsrättsliga studierna för att sätta aktiebolagsrätten i ett större perspektiv.

Om undervisningen och examination

På den första delen av kursen presenteras en systematiserad bild över aktiebolagslagen och viss anknytande reglering för kursdeltagarna. Särskild vikt läggs vid att förklara bakgrunden till varför regleringen ser ut som den gör och vilka de ekonomiska utgångspunkterna för regleringens utformning är. Den första delen av kursen avslutas med en tenta.

Under den andra delen av kursen ska varje student författa en uppsats, individuellt eller i par.

Betyget på kursen sätts genom en sammanvägning av studenternas prestation på tentamen samt på uppsatsen, där momenten väger lika.

Förhållande till andra fördjupningskurser

Kursen kan läsas självständigt, men lägger också grunden för kurserna Börsrätt (HRS130) och Avancerad bolagsrätt (HRS285). Kurserna kan således med fördel läsas tillsammans och de senare kurserna bygger i viss mån på de tidigare.

Kursansvarig: Erik Lidman

Kursplan

HRS265 Förvaltningsrättslig fördjupningskurs 15 hp

Del 2

HRS193 EU Area of Freedom, Security and Justice law with comparative constitutional law

HRS101 Intellectual Property Law and Innovation 15 hp

Kursens ges på engelska och läses tillsammans med utbytesstudenter.

As stated above, the course will be given in the English language. All lecture, course literature and online communication with teachers will adhere to this language. A healthy student composition is a 50/50 ratio between students from Swedish law schools and foreign exchange students. This is not only to highlight the differences in Intellectual Property legislation across European countries and other jurisdictions, but also to prepare non-native English-speakers for the use of the de facto lingua franca within the international world of Intellectual Property. Learning how to effectively express the complex ideas about this subject in English is an important part of this course.

Achieving the learning outcomes: knowledge that and knowledge how

Each week of the course will be set up so that so that the lectures start off at a theoretical level about the week’s subject matter. In close post-proximity to this the students are asked to apply what they’ve learned to a fictive situation (a ‘case’). What has been provided at a theoretical level does here become the ‘tools’ that the students are asked to apply in each case. In each case, the students have a ‘role’ or ‘interest’, meaning that they are not provided information about the case from a disinterested perspective, but rather as one of the fictional parties involved. The application of their theoretical learning can performed in a variety of ways, for example through the writing of brief memos, discussions on groups of 4-5 students or through actual roleplaying exercises session (see further below). After the students have performed this application, a feedback session will be held with the full class where the different applications proposed by the students are discussed and compared, and where the teacher can add on additional possible applications that may have been missed by the students. While the case-based approach force the students to creatively apply the generic teaching, the feedback brings them back to a more generic level again, and ties their personal experience back to the generality of the subject as well as to the fact that in the case at hand there may have been alternate applications provided by the other students, each with some merit and weakness.

The exercises will have a standard format where each group of (4-5) students are given a set of documents describing a case of a conflict between two companies, involving Intellectual Property at the heart of the conflict. Each student group will be paired with another student group and they will have asymmetric information regarding the case, as well as having a stated set of interest in the conflict. In 2-3 hour sessions, the students then have to act out negotiation settlement discussion, with the other group as their opponent. The settlement agreed upon will then be delivered to the teacher, and used as the basis for the full-class feedback session.

Switching between the theoretical level and the cases of application will help the students achieve not only knowledge about the field of IP, but also to achieve practical skills regarding how to successfully wield the legal tools. The feedback sessions where the students then get to see the conflict from alternative perspectives and where they get the opportunity to hear the views and experiences of their fellow students who went through the same case is aimed at giving all of them a wider understanding of how a case can be solved in multiple ways while using the same legal tools. This method is intended to shift the students’ perspective back and forth from the general to the particular, from the theoretical to the concrete – the ultimate aim of the method is to ensure that students achieve a flexible form of learning that enables them to adapt a legal framework to a wide variety of potential situations. The ability for students to shift between these levels is at its core tied to the way of thinking and practicing of the lawyer mind.

The course philosophy is that the feelings aroused in the students can be the most powerful influence on learning, and that the particular approach to the subject created through the use of role-based cases helps generate strong feelings in the students by making them committed to a situation where they feel responsible for the particular outcome. It follows that the best way for the participants in the course to learn the ways of thinking and practicing of the Intellectual Property mind is to be socialized into it by passing through it and by working within the field, albeit during simulated circumstances. Thus the students get to know and understand the intricacies of this social practice, and acquire not only the knowledge of legal facts, but also the related skills and abilities.

Content-wise, during the first week of the course a general introduction/refresher concerning Intellectual Property will precede consideration of some issues relating to the impact of copyright law on innovation in the Internet environment.

In the following weeks some broader questions of innovation policy and theory will also be discussed. Some focus will also be on the particular role of the concept and theory of ‘property rights’ in ‘intellectual property’.

During that time students will also develop their individual submissions concerning the moot problem. This will be done on an individual basis, not in group-work.

A third part of the course will consist of a more thorough critical exploration of specific topics concerning the relationship between intellectual property law and innovation. We will examine the law/policy interface on the basis of specific issues. These classes will be on more of a discussion basis, presuming more preparatory reading.

Later in the course students will work in teams to develop written submissions for the moot and then also conduct actual moots. These submissions will form the basis for examination of the course learning outcomes.

Presence during classes is not compulsory, but strongly encouraged. As indicated, class participation is a small part of the overall assessment.

Commentary on assessment philosophy

The teaching methods are mirrored in the assessment methods whereby the students are asked both to give an overview of some area of the legal field of Intellectual Property law as it relates to the Innovation concept as well asked to analyze a concrete fictional case and provide the arguments relevant from a certain perspective. Furthermore, the students will be required to defend their arguments in oral examination that takes the form of simulated court proceedings (aka ‘moots’). The final moot is aligned with the forms of exercise that have taken place during the course though its status as an examination point and its formal setting elevates it to culminating experience in the mind of the students. (See further Entwistle 2009, pp 103-109.)

Commentary regarding literature

Prescribed Textbook

Pila/Torremans “European Intellectual Property Law” Oxford University Press 2016.

This is not as much the prescribed textbook as the recommended one. It’s fairly recent and suited to the course’s purpose, but there may be other European IP textbooks which you prefer, that will serve you well.

Other material

During the course you will be provided with other articles and papers that will be either of a complementary nature or providing the basis for our seminars. In addition, you will be expected to read and explain quite a bit of case-law from the European court of justice as well as the US Supreme Court, obviously this exact material changes annually to reflect the fluent field of intellectual property law.

Kursansvarig: Kristoffer Schollin

Syllabus

HRS075 Equality, Diversity and Non-Discrimination: Legal and critical perspectives 15 hp

HRS190 EU Indirect Tax Law 15 hp

Video (2:01)

HRS190, EU Indirect Tax Law

HRS080 Avancerad kontraktsrätt 15 hp

Kursen i avancerad kontraktsrätt ska fördjupa den kontraktsrättsliga teorin hos studenterna och också skapa en länk mellan kontraktsrättslig teori och praktisk. Därtill kommer att studenterna ska träna praktiska färdigheter som att under en längre tid presentera sin syn på en komplex fråga och att förhandla i en simulerad affärstransaktion. Kursen uppmärksammar genomgående internationella regler och trender inom kontraktsrätten, den nordiska avtalsrättsliga dimensionen och rättshistoriska perspektiv.

Kursen utgör en portföljkurs och består av fyra delar som delvis överlappar

Kursen inleds med en snabbrepetition av kontrakts- och förmögenhetsrätten. Därtill ansluter sex föreläsningar om kontraktsrättslig teori. Underlagsmomentet för portföljen utgörs i detta avseende av två av sammanlagt tre kortare uppsatser om ett ämne som efter studentens eget val ansluter till någon av teoriföreläsningarna.

Därefter ansluter en period av studentledda föreläsningar som ska hålla sig inom ett brett angivet tema. Valet av föreläsningsämne är inom temats ram fritt. Underlagsmomentet för portföljen utgörs i detta avseende av undervisningsmaterialet som studenten använt under sin föreläsning samt av en reflexion över sättet på vilket undervisningen upplagts och hur studenten upplever att passet utföll.

Sist följer ett block med fallösningsseminarier där studenterna tränar rent tekniska förmågor i fallösning enligt samma modell som tillämpas på motsvarande seminarier på Obligationsrätt eller Kexen. Underlagsmomentet för portföljen utgörs i detta avseende av en tentamen av samma typ som avslutningstentamen för kursen Obligationsrätt.

Under hela kursen pågår parallellt ett förhandlingsspel. Studenterna delas upp i olika förhandlingslag som vart för sig enligt instruktioner som är hemliga för de andra grupperna ska arbeta fram de rättsliga detaljerna inom en transaktion om vilken huvudmännen redan i princip kommit överens. Förhandlingsspelet sköts i huvudsak av studenterna själva, men ledsagning erbjuds av advokatfirman Vinge, som ger tipps och råd om förhandlingsteknik och om hur eventuella knutar i förhandlingarna kan lösas upp. Underlagsmomentet för portföljen utgörs i detta avseende av en reflexion över hur förhandlingsspelet gick och hur de juridiska reglerna hjälpte eller hindrade förhandlingarna.

Därtill kommer en reflexion i själva portföljen över styrkor och svagheter i studentens muntliga deltagande i kursen.

Kursen har i denna form givits en gång tidigare och utföll väl. Deltagarna rapporterade i synnerhet tillfredsställelse med kursens mera praktiska inslag av föreläsning och av förhandling i och om ett case. Kursen vänder sig alltså till studenter som är intresserade av praktiskt orienterad, men teoretiskt välförankrad kontraktsrätt och som är beredda att investera den tid som en portföljkurs typiskt sett kräver.

Kursansvarig: Jakob Heidbrink

Kursplan

HRS130 Börsrätt 15 hp

HRS160 Familjerätt 15 hp

För tillträde till kursen krävs att den studerande är antagen till Juristprogrammet samt att den studerande klarat 150 högskolepoäng, varav allt från termin 1-5 på juristprogrammet.

Det övergripande temat för kursen är det familjerättsliga regelverkets beröringspunkter och betydelse för rättsliga bedömningar på andra rättsområden och vice versa. Undervisningens upplägg och utformningen av examinationerna är orienterad mot att studenten skall tillägna sig en god analytisk förmåga samt en god förmåga att kommunicera sina resultat, såväl skriftligt som muntligt.

Kursen är indelad i två block. Det första blocket inleds med föreläsningar om familjerättens historiska utveckling samt den nutida familjepolitiken. Därpå följer ett antal temaveckor (5-6 olika teman) där den familjerättsliga lagstiftningen behandlas i relation till något eller några andra rättsområden. Temaveckorna inleds med en eller flera föreläsningar som syftar till att belysa ett eller flera för det aktuella temat särskilda problemområden. Under föreläsningarna kommer också en specifik temauppgift att presenteras. Studenterna skall arbeta i grupp med temauppgiften och presentera sitt resultat dels i form av en skriftlig promemoria, dels i form av ett muntligt anförande. Samtliga gruppers arbeten examineras genom den skriftliga och muntliga presentationen under ett avslutande temaseminarium. Prestationen betygsätts med betygen B (Godkänd) eller U (Underkänd). Vilka teman som kommer att behandlas inom ramen för 2024 års kurs är ännu inte helt klara men exempel på teman som kan komma att behandlas är familjerätt – socialrätt; MR-perspektiv på familjerätten; familjerätt – migrationsrätt; familjerätt – allmän förmögenhetsrätt; bemötandefrågor.

Det andra blocket består i ett individuellt uppsatsarbete där studenten under 2-3 veckor skriver en kortare uppsats inom något av de områden som har behandlats under temaveckorna. Uppsatsen betygssätts med betygen AB (Med beröm godkänd), Ba (Inte utan beröm godkänd), B (Godkänd) eller U (Underkänd). Betyget på uppsatsen är också slutbetyget på kursen under förutsättning att övriga moment har genomförts med godkänt resultat.

Kursansvarig: Torbjörn Odlöw

Kursplan

HRS360 Förvaltningsprocessrätt 15 hp

För tillträde till kursen krävs att den studerande är antagen till Juristprogrammet samt att den studerande klarat 150 högskolepoäng, varav allt från termin 1-5 på juristprogrammet.

Förvaltningsprocessen är den processform som hanterar tvister mellan det allmänna – stat och kommun – och den enskilde. Denna processform har länge betraktats som en ”lillebror” till den allmänna processen, och i jämförelse har förvaltningsprocessen tilldragit sig förhållandevis lite uppmärksamhet, såväl under juristutbildningen som i den juridiska forskningen. Som rättsområde kan förvaltningsprocessen därmed närmast karaktäriseras som processrättskartans outforskade ”vita fläck”.

Under senare år har dock förvaltningsprocessen genomgått stora förändringar, vilka till viss del har framtvingats av Sveriges bundenhet vid Europakonventionen. Idag är således envar tillförsäkrad en rätt till domstolsprövning av flertalet förvaltningsbeslut, och därtill är processen inför förvaltningsdomstol, i likhet med processen inför allmän domstol, numera inrättad efter kontradiktoriskt mönster.

I vår samtida förvaltningsprocess ställs således den enskilde mot det allmänna inom ramen för en kontradiktorisk tvåpartsprocess. I denna process aktualiseras frågor av stor ekonomisk och social betydelse; utgången kan många gånger vara direkt avgörande för den enskildes grundläggande försörjnings- och levnadsvillkor. Därtill aktualiserar förvaltningsprocessen flertalet principiellt intressanta spörsmål, såsom maktfördelningen mellan lagstiftande och verkställande makt å ena sidan, och dömande makt å andra sidan. Förvaltningsprocessen sysselsätter också många praktiskt verksamma jurister, och kunskaper i förvaltningsprocess är efterfrågad på arbetsmarknaden.

Kursen består av tre delar: (1) Basdel, (2) Breddel och (3) Djupdel, där tanken är att graden av studentaktivitet successivt skall öka i takt med att nya kunskaper erhålls och kan omsättas i aktivt deltagande.

I den första delen studeras förvaltningsprocessens utveckling och allmänna utformning. Uppmärksamheten riktas mot problemställningar som är gemensamma för samtliga måltyper, och mycket tid ägnas åt att studera skillnader och likheter mellan förvaltningsprocessen och den allmänna processen. Undervisningen på basdelen är föreläsningsbetonad, och examination sker genom skriftlig tentamen.

I den andra delen vidgas perspektivet genom att processen i ett antal utvalda måltyper studeras mer ingående. De måltyper som studeras är de som är mest frekvent förekommande (asylmål, taxeringsmål, socialbidrags- och socialförsäkringsmål samt tvångsvårdsmål). Undervisningen på breddelen är seminariebetonad, och examination sker genom muntlig medverkan under en seminarieserie.

I den tredje delen är tanken att teoretiska kunskaper skall omsättas i praktisk handling inom ramen för ett rättegångsspel. Inlärning sker genom att studenterna får agera utifrån olika roller, och examination sker genom författande av skriftliga inlagor/domar samt genom medverkan vid en muntlig förhandling/föredragning.

Kursansvarig: Anna Kaldal

Kursplan

Kursutbud VT25

HRS402 Business and Innovation Law 30 hp

Del 1

HRS521 Shipping Law, Digitalisation and Sustainability 15 hp

HRS282 Migration Law 15 hp

This course will be given in English during the spring of 2025. Information and syllabus in English will be made available.

För tillträde till kursen krävs att den studerande har avklarat 150 högskolepoäng från termin 1-6 på juristprogrammet. Kursen Offentlig rätt (HRO102), Teoriterminen med familje-social-och miljörätt (HRO300), Straff-och processrätt (HRO400) samt Internationell rätt (HRO600) utgör den särskilda behörigheten.

Juristprogrammet vid Göteborgs universitet är den första juristutbildningen i Sverige som startat en Rättspraktik (Law Clinic). Den innebär att du som juriststudent får praktisk erfarenhet inom ramen för din utbildning. Rättspraktiken erbjuder nu en praktiskt och teoretiskt förankrad fördjupningskurs i Migrationsrätt.

Kursen följer fyra spår; Människan och migration, Processen, Det praktiska spåret (Street Law) och Det reflekterande spåret. De olika spåren är integrerade med varandra och ges parallellt under kursen.

1. MÄNNISKAN OCH MIGRATION

Under delen Människan och migration som utgör kursens teoretiska grund breddas förståelsen för migration som företeelse, forsknings- och rättsområde. Denna del har en uttalad forskningsförankring och migrationsforskare från andra discipliner bjuds in för att ge studenterna kunskap och en bredare och djupare förståelse av migration. Ämnet sträcker över frågor som rör makt, politik, ekonomi, globala orättvisor, normer, intersektionalitet, medborgarskap, historia, demokrati, gränser, geografi, etik och moral. Även migranters olika typer av erfarenheter och förutsättningar för att kunna migrera berörs i denna del.

2. PROCESSEN

Under delen Processen ges kunskap och fördjupad insikt i den processkedja ett asylärende följer från första samtal på Migrationsverket till beviljande av uppehållstillstånd, eller vid avslag, verkställighet av utvisning/avvisning eller papperslöshet, och dels av materiell och processuell kunskap inom rättsområdet. Studenterna ges föreläsningar inom mänskliga rättigheter samt inom internationell-, EU- och svensk migrationsrätt med fokus på asyl-, familje- välfärds- och socialrätt. Kursen omfattar i huvudsak de regelverk som styr migration till EU samt förvaltnings- och förvaltningsprocessuella regler och principer inom migrationsområdet.

3. DET PRAKTISKA SPÅRET (STREET LAW)

Studenterna kommer under det praktiska spåret att få besöka Migrationsverket, Migrationsdomstolen samt andra myndigheter/instanser såsom Gränspolisen, Förvaret, Överförmyndarmyndigheten och socialkontor, vilka en person kan komma att möta under sin asylprocess. Studenterna kommer även att besöka och på olika sätt samarbeta med frivilligorganisationer och andra aktörer inom området och kommer härigenom t.ex. att delta i samband med migrationsrättslig rådgivning och annan verksamhet organisationerna bedriver. Det kan röra sig om att informera en särskild grupp om någon del av migrationsrätten, eller att skapa broschyrer inom ett visst ämne för en annan grupp.

4. DET REFLEKTERANDE SPÅRET

Det reflekterande spåret består av två delar; dels återkoppling från studenternas studiebesök och dels en bokcirkel. Studenterna ges tillfälle att reflektera över sina möten under studiebesöken samt över och tillsammans med vad de har läst.

Kursens lärandemål examineras genom examinationsmoment löpande under kursens gång. Examinationen består av en individuell uppsats, rättsinformerande arbete samt en reflektionsuppgift.

För tillträde till kursen krävs att den studerande har avklarat 150 högskolepoäng, varav samtliga poäng från termin 1-5.

Kursansvarig: Gregor Noll

Kursplan

HRS150 Comparative Legal History 15 hp

HRS370 Rätt, Kunskap, Metod: rättskällor och samtida rättsteorier 15 hp

För tillträde till kursen krävs att den studerande är antagen till Juristprogrammet samt att den studerande klarat 150 högskolepoäng, varav allt från termin 1-5 på juristprogrammet.

Kursen är uppdelad i tre delar:
I. Rättskällor och kunskapskällor. Detta avsnitt behandlar rättskällor, rättskällehierarkier och rättskälleläror, men problematiserar och fördjupar dem i relation till den senare tidens diskussion om en bredare kunskapskälleuppfattning. I denna kunskapskälleram aktualiseras förutom de historiska rättskällorna, realistisk och (post)modern rättskällesyn, rättskällemässig polycentri och polyvalens samt kontextuell rättskälleproblematik knutna till olika statstyper.

II. Kunskapsteori och metodik. Avsnittet vidareför frågorna i föregående avsnitt till klassiska, samtida och (post)moderna vetenskapliga och rättsvetenskapliga förhållningssätt till kunskap och kunskapsteori, i diskussioner om objektivitet, subjektivitet, intersubjektivitet och olika former av sanningsbegrepp. I detta avsnitt fördjupas bland annat genusrättsvetenskap, pluralism, socialkonstruktivism och dekonstruktion som exempel på problematiseringar av gängse rättsvetenskapliga förhållningssätt.

III. Artikeln. Studenterna skriver enskilt en vetenskaplig artikel som syftar till att applicera olika kunskapsperspektiv och att analysera ett ämnesområde med hjälp av flera rättskälleuppfattningar. Den skall form- och innehållsmässigt skrivas som en vetenskaplig artikel, med ambitionen att vara publiceringsbar i någon rättsvetenskaplig tidskrift. Artikeln presenteras och granskas vid en avslutande kurskonferens.
Undervisningen sker i form av sk. inspirationsföreläsningar och seminarier. Undervisningen leds av lärare vid Juridiska institutionen, men gästföreläsare från andra fakulteter och universitet kan också komma att delta. Till de anslutande seminarierna, som avslutar varje vecka, skall studenterna lämna in en kortare (c:a två sidor) reflektionsuppgift med utgångspunkt i veckans och gästföreläsarens särskilda tema. Vid seminariet skall 2-3 studenter agera seminarieledare och styra det vetenskapliga seminariet utifrån temat (enligt särskilda direktiv i studieanvisningarna). Samtliga studenter förväntas vara inlästa på litteraturen och skall aktivt delta i seminariets diskussion. Uppgiften som seminarieledare kommer att cirkulera bland samtliga studenter.

Artikeln kommer att vara föremål för både handledning och gemensam diskussion vid såväl inledande ventileringar av textidéer och avslutande ventilationer av mer färdiga texter. Skrivmomentet syftar till både metodologisk frigörelse och skärpa samt uppmanar studenterna till utvecklande av kreativt skrivande jämte originella och okonventionella framställningssätt.

Kursansvarig: Håkan Gustafsson

Folder - Ett alternativt år

Film - Ett alternativt år

Kursplan

HRS217 Socialförsäkringsrätt 15 hp

För tillträde till kursen krävs att den studerande har godkänt på minst 150 högskolepoäng från juristprogrammet varav allt från termin 1-4. Godkänt resultat på kursen Arbetsrätt mm (HRO580) utgör ett kursspecifikt förkunskapskrav.

Kursansvarig: Sara Stendahl

Kursplan

HRS250 Miljörätt 15 hp

För tillträde till kursen krävs att den studerande är antagen till Juristprogrammet samt att den studerande klarat 150 högskolepoäng, varav allt från termin 1-5 på juristprogrammet.

Framtidsfrågor

Klimathot, cirkulär ekonomi, utfiskning, övergödning… Vi översköljs av information om miljöhot och behov av åtgärder och förändrade beteenden. Det finns få rättsområden där arbetsuppgifterna ökat så tydligt som inom miljörätten. Trots mångårig reglering har många av hoten mot de resurser som är livsviktiga för vår överlevnad och välbefinnande ökat. Den intensiva regleringen har medfört en hög risk för regelkonflikter, inte minst eftersom miljörätten präglas starkt av folkrättslig och EU-rättslig normbildning, såväl som av nationell rättsutveckling. Miljörättsliga mål ställs också ofta mot andra mål som ska främjas av rättsordningen. Ofta råder också stor osäkerhet om hur befintliga regler och principer skall användas och tolkas då kunskapen om miljön och människors påverkan hela tiden förändras. Kort sagt så är miljörättens arbetsområden, liksom behoven av kompetens, stora.

Kursen syftar till att fördjupa både din kunskap om miljörätten som system samt din förståelse för regleringens roll i förhållande till miljöproblem och uppnåendet av målsättningen om en hållbar utveckling. För att ge en fördjupad förståelse för samspelet mellan olika regleringsnivåver, samt mellan miljön, rätten och andra samhälleliga faktorer, är kurser organiserad kring fyra fenomen som representerar betydande samhällsutmaningar: förvaltningen av hav och vattenresurser, motverkande av klimatförändringar, hållbar hantering av material och resursflöden, samt bevarande av biologisk mångfald.

Vill du skaffa dig en bredare miljörättsutbildning kan du kombinera denna kurs med t.ex. fördjupningskurserna ersättningsrätt, Maritime Environmental Law, eller EU Internal Market Law.

Praktik och teori

Kursen består av fyra olika moment där vi varvar enskilt arbete med grupparbete. Du ges en mer djupgående inblick i specifika delar av miljörätten samtidigt som de får en kunskap om mer generella dimensioner av miljörättslig metodik på internationell, EU, samt nationell nivå. Kursen examineras genom deltagande i övningar och seminarier, hemtentamen samt uppsatsskrivande.

Föreläsningar

Under kursen ges ett antal föreläsningar som inledningsvis syftar till att repetera den miljörätt som togs upp under T3 men som i huvudsak omfattar sådana rättsfrågor som inte berörts under grundutbildningen, t.ex. klimatanpassning av energisystemet, effektivare naturresursanvändning samt vattenförvaltning.

Seminarier

I syfte att få mer generell kunskap om miljörättsliga frågeställningar genomförs ett antal seminarier som bl.a. tar upp relationen mellan rätt och ekosystem samt analys av miljörättsliga styrmedel.

Uppsats

Under kursen ges du möjlighet att fördjupa dig ytterligare genom att skriva och presentera en uppsats tillsammans med några kolleger. Syftet är att träna skriftlig och muntlig presentation samt din förmåga att analysera regleringsteknik och hantera miljörättsliga problem. 

Kunskap

Förutom att du lär dig mer om själva rättsområdet miljörätt syftar kursen till att du även skall öka dina färdigheter i skriftlig och muntlig framställning och din förståelse för rätten som samhälleligt fenomen.

Särskilt under seminarierna och uppsatsarbetet tränas muntlig presentation för att du skall utveckla en bättre teknik och förståelse för olika presentationssätt. Uppsatsskrivandet förbereder dig som skall skriva examensuppsats. Opposition på uppsatserna genomförs för att ytterligare träna kritisk tänkande och det forskningsrelaterade hantverket.

Arbeta i grupp

Oavsett om man jobbar på byrå, myndighet, kommun eller företag utförs idag mycket av juristens arbete i grupp. Många studenter har uttryckt positivt förvåning över hur tekniken för grupparbete kan utvecklas.

Arbetsmarknaden för jurister med miljörättskunnande är bred. Arbetsgivare är advokatbyråer, miljökonsultföretag, universitet, statliga myndigheter såsom Naturvårdsverket, Hav- och vattenmyndigheten och länsstyrelser. Under senare år har många av byråerna förstärkt sin miljörättskompetens.

Kursansvarig: Aron Westholm

Kursplan

HRS208 EU-rätt i den nationella rättsordningen 15 hp

Förhållandet mellan EU-rätt och nationell rätt är komplicerat. Den inom EU-rätten centrala regeln om EU-rättens företräde bygger på utgångspunkten att EU-rätt och nationell rätt är två olika fenomen. Samtidigt uttrycks ofta, särskilt av EU-domstolen, att EU-rätt och nationell rätt är delar av ett enhetligt system. Denna dubbelhet kan skapa förvirring och otydlighet. Den förstärker också den felaktiga föreställningen om att EU-rättsliga rättskällor under vissa förutsättningar kan väljas bort vid rättslig analys. På den här kursen får studenterna utveckla sin förståelse för hur EU-rätten verkar i, och påverkar, det vi tänker på när vi pratar om nationell (svensk) rätt. Målet med kursen är att studenterna skall förbättra förmågan att identifiera när EU-rättsliga rättskällor kan tillämpas, även om det inte uttryckligen framgår av omständigheterna i det specifika fallet.

Målet med kursen är att studenterna både skall lära sig hur EU-rätt används i praktiken och kunna diskutera dessa erfarenheter med hjälp av teoretisk forskningsbaserad kunskap om EU-rätt. Detta innebär att relationen mellan EU-rätten och den nationella rätten står i fokus. De frågor som tas upp på kursen tar ofta utgångspunkt i konstitutionellrättsliga frågor, som t.ex. förutsättningarna för att EU:s sekundärrätt skall tillämpas i nationell domstol, men kursen hanterar också frågor av mer materiellrättslig karaktär, exempelvis de rättigheter som följer av EU-fördragens regler om fri rörlighet.

Det pedagogiska upplägget innefattar såväl föreläsningar som gruppdiskussioner, studentpresentationer, seminarier och författande av både kortare och längre texter. Examinationen sker genom bedömning av inlämnade uppgifter (2-4 st, det kan variera från år till år) som vägs samman till ett betyg. Dessa kan vara skriftliga eller muntliga, och de kan innehålla inslag av grupparbete (men bedömningen sker alltid på individuellt genomförda uppgifter).

Kursansvarig: Andreas Moberg

Kursplan

HRS233 Internationell skatterätt 15 hp

För tillträde till kursen krävs att den studerande är antagen till Juristprogrammet samt att den studerande klarat 150 högskolepoäng, varav allt från termin 1-5 på juristprogrammet.

Särskilda förkunskapskrav: Godkänt resultat på kursen Skatterätt med redovisning (HRO700).

Vissa moment på kursen ges på engelska.

Internationell beskattningsrätt är en fördjupningskurs som vänder sig till dig som är intresserad av en skatterättslig fördjupning både avseende individer och företag i en internationell kontext. Här läggs fokus på frågor rörande den metod och källhantering som är utmärkande för den internationella skatterätten med reglering på flera olika nivåer som samspelar, däribland nationell skatterätt, skatteavtal, socialförsäkringskonventioner och EU-skatterätt. Kursdeltagarna kommer också i kontakt med praktiker som hanterar utsändning av personal och internationella företagsbeskattningsfrågor.

Den första delen av kursen syftar till att ge en överblick över de svenska interna regler som behandlar beskattning av fysiska och juridiska personer i situationer med internationell anknytning, samt att ge en överblick över EU-skatterätten och skatteavtalsrätten. Efter detta följer ett avsnitt som syftar till att fördjupa förståelsen av skatteavtalsrätten, följt av ett block som är inriktat på den internationella socialavgiftsrätten.

I följande avsnitt görs nedslag på olika specifika problemområden, med fokus på internationell individbeskattning. Kursen innefattar också flera övningstillfällen inriktade på tillämpningen av juridisk metod avseende beskattning av fysiska och juridiska personer och betalning av socialavgifter i situationer med internationell anknytning. I kursen ingår också som ett moment att studenterna genom arbete i grupp ska sätta sig in i ett för kursen relevant ämnesområde och genomföra en föreläsning om detta.

Området har en kommersiell sida och arbetsmarknaden för studenter inriktade på skatterätt har varit mycket god under senare år. Flera av våra före detta studenter jobbar idag med internationell skatterätt, men också med HR-frågor, på revisions- eller advokatbyrå och företag. Eftersom kursen behandlar centrala skatterättsliga frågor riktar den sig också till studenter som till exempel är intresserade av arbete i förvaltningsdomstol, på Skatteverket eller Försäkringskassan.

Kursansvarig: David Kleist

Kursplan

Video (2:26)

HRS233, Internationell skatterätt

Del 2

HRS530 Maritime Environmental Law 15 hp

För tillträde till kursen krävs att den studerande är antagen till Juristprogrammet samt att den studerande klarat 150 högskolepoäng, varav allt från termin 1-5 på juristprogrammet.

Kursen ges på engelska och läses tillsammans med internationella utbytesstudenter.

The course “Marine Environmental Law” can be taken as part of the maritime study field of 60 credits. If so, it ends this year of studies. It can also be taken separately and then makes a good combination with courses in international law and/or environmental law.

Recent decades have seen a rapid growth of partially competing claims on the sea and its resources, nationally, regionally and globally. Historically, shipping and to some extent fishing have been the dominant uses of the seas. Around 90 percent of all international trade in goods involves shipping. Now there is increasing competition from e.g. ocean based energy generation and distribution, aquaculture, marine protected areas, and recreational uses. Not only does this cause competition for space, it can also increase the likelihood of accidents. The seas are also changing, sometimes dramatically as a consequence of direct (e.g. overfishing) and indirect (e.g. climate change) human impacts. This puts the existing governance structures to the test and also requires the development of new legal and governance models for utilization and preservation of the marine environment.

At the core of the course is the environmental impact caused by ship operations, including regular operations as well as accidents. However, shipping is placed in a broader framework of the substantive and institutional arrangements dedicated to the sustainable utilization of oceans and marine resources. The course covers topics such as sources of marine pollution; principles of marine environmental protection; state responsibility for harm to the marine environment; private law based responsibility and compensation regimes for ship source pollution; the law of salvage, towage and pilotage; and maritime spatial planning. In addition to international public law and (convention based) private law regimes, the role of the European Union in marine environmental governance is also analyzed.

The course includes lectures with representatives from industry working with marine environmental challenges. One exercise is held in the cargo handling simulator at Chalmers Lindholmen.

The course is taught in English.

The examination is based on student presentations at assessed seminars, a take home examination, and an essay that is presented and defended at a seminar.

Kursansvarig: Abhinayan Basu Bal

Syllabus

HRS136 AI and the Law 15 hp

A course for those interested in AI and its impact on law.

It is undeniable that the technological development taking place in society, with artificial intelligence (AI) at the forefront, affects the law. To understand this development and how it drives and challenges legal science and practical legal work, we need to study AI, technology, and law together and in an interdisciplinary manner. If you are interested in frontier technology, AI, and in exploring legal approaches addressing new societal and technological challenges, this is the course for you.

Why should I choose the AI & Law course?

In a short frame of time AI has gone from being a phenomenon only found in science-fiction to an everyday addition that drives law, technological development, and the market. Various industries and societal sectors are today increasingly using AI. AI solutions are already embedded in the judicial system, the financial sector, the transport sector, healthcare, the entertainment industry, etc. Robots, bots, and apps based on machine learning have become standard. The law has recently begun to understand and frame these technologies, but many legal questions remain unexplored, and answers are few, or lacking in many respects. This course is aimed at students interested in entering a constantly evolving field that requires multidimensional thinking.

What do I get out of the course?

This course asks the very broad and challenging question: what should a lawyer know about AI in order to understand its arrival?

We are still midway through a paradigm shift, which means that we experience the legal order, the legal profession, and legal science as being under great pressure brought on by the advent of AI technology. However, there are also simultaneously vast possibilities and new ways of approaching law and society, that the development of AI has given rise to. In this course, we study AI from different legal and socio-legal perspectives.

The course is both practical and theoretical. We work with doctrinal legal approaches, studying current law, legal cases, etc. but we also explore the more experimental, speculative, and interdisciplinary methods. We discuss labour, human and algorithmic decision-making, machine learning, and AI-powered platforms.

Form of the course

The course is case-based, often referring to and working with real-life examples. The students will also be asked to find their own examples based on the different thematic elements. We work both individually and in groups.

During the course, several guest lecturers who are experts and who in various ways practically work with AI will be invited.

Examination consists of a presentation of a group work (5 credits) and an individual or group-authored essay (10 credits).

Kursansvarig: Merima Bruncevic

Folder - Ett alternativt år

Film - Ett alternativt år

Kursplan

HRS087 Innovation Law 15 hp

Kursen ges på engelska.

This is a course in Innovation Law focusing on relevant legal areas and legal constructions for technology-based innovations. The course is closely related to the courses Intellectual Property Law and Innovation (HRS101), Property Credit and Insolvency Law (HRS295) and Teoretisk affärsjuridik (HRS290).

Aim and purpose

The aim of the course is to provide theoretical knowledge and practical experience on how interaction between law and technology creates conditions for legal control and governance of technology-based innovations, including management of intellectual assets and property. The course focuses on teaching students how patents and other IPRs in combination with secrecy- and contractually-based control are means for (i) designing and managing the resource base of the innovation project or firm (ii) to manage claims and organizing innovation processes (iii) implementing value creation models for technological innovations. The course also focus on teaching students how legal frameworks for data protection, cyber security, medical devices, research ethics, procurement etc. are critical means for designing and monitoring sustainable legal compliance models for the development and utilization of technology-based innovations.

Said capabilities are critical for lawyers, business leaders and other people in executive positions in order to facilitate strategic and sustainable decision making in technology-based business and operations.

Course structure, pedagogy and examination

The course contain lectures, seminars and group work. A large part of the course is carried out through group work where students are trained in specially designed innovation-based case studies to shed light on how the interplay between law and technology creates conditions for legal control of technology-based innovations and innovation processes. The teaching focus on roles, capabilities and norms in said simulated innovation environments

The pedagogy of the course builds on an action-based role-play model, where students participate by working in simulated practical cases. The students mainly work with the objective to claim and assess legal control of innovations and intellectual assets, as well as designing, implementing and assessing legal based compliance models. The aim is to give students a holistic picture about the critical role of intellectual property rights and market regulations to develop, implement and manage technology-based innovations into sustainable value offerings.

The students are examined through oral and written assignments, both individually and in groups. The examination activities collectively constitutes an examination portfolio. The student’s course grade is based on the total score in the examination portfolio.

Kursansvarig: Ulf Petrusson

Syllabus

HRS215 Constitutional Law and Politics: theory and history 15 hp

HRS180 Straffprocessrätt 15 hp

Kursen vänder sig till dig som har ett intresse av att lära dig mer om straff- och straffprocessrätt, och då särskilt arbetet med straffprocessen. Syftet med kursen är att fördjupa dina kunskaper och din förståelse för straffprocessen men också straffrätten ur ett såväl praktiskt som teoretiskt perspektiv. I kursen kommer vi att behandla straff- och straffprocessen utifrån olika rättsliga aktörers perspektiv (polis, åklagare, försvarare, målsägandebiträde och domare).

Kursens innehåll

Kursen inleds med en repetition och översikt över processrättens grunder, därefter behandlas straffprocessen från förundersökning till huvudförhandling och verkställighet där olika rättsliga aktörer och deras roll i den dömande verksamheten kommer att behandlas ur såväl ett praktiskt som teoretiskt perspektiv. Under kursens gång ska vi behandla det praktiska arbetet som åklagare, försvarare, domare etc. genom att bland annat träna förmågan att formulera rättsliga dokument, så som partsinlagor, rättsliga beslut osv. men också analysera och kritiskt reflektera över hur detta praktiska arbete får betydelse för processen och dess utfall (domen).
Straffprocessen kommer att behandlas utifrån en specifik straffrättslig aspekt som kan variera från år till år, det kan handla om våld i nära relationer, internationell brottslighet eller liknande.

Kursens upplägg

Upplägget på kursen varvas med föreläsningar, självständigt arbete, grupparbete och seminarier. Vid seminarierna förväntas samtliga kursdeltagare vara inlästa på litteraturen, förberett seminarieuppgiften och aktivt delta i seminariets diskussion.

Examination

Salstentamen
Ett obligatoriskt seminarium (som framgår av kursens schema)

Den huvudsakliga examinationen är en salstentamen. Ett av seminarierna på kursen är obligatorisk där övriga inte är det, men undervisningsmomentet är en viktig del av det praktiska lärandet och rekommenderas starkt.

Kursansvarig: Moa Bladini

Kursplan

HRSxxx Egendoms, kredit- och insolvensrätt 15 hp

HRS331 Företagsbeskattning 15 hp

Video (1:41)

HRS331, Företagsbeskattning

FAQ

Vad händer om jag registrerar mig till en kurs men inte läser den?
Det ingår 60 hp fördjupningskurser i juristprogrammet. Om du registrerar dig på en kurs räknas kursen in i din kvot av fördjupningskurser när du söker fördjupningskurser vid ett senare tillfälle.

Om student vill avregistreras från en fördjupningskurs och gör det inom 3 veckor från kursstart noteras det som tidigt avbrott, då räknas inte kursen in i kvoten om 60 hp fördjupningskurser. Om avbrottet görs senare än 3 veckor från kursstart blir det avbrott på kurs. Då ingår kursen i kvoten om 60 hp fördjupningskurser.

Du kan själv lägga in avbrottet i Ladok.

Jag vill läsa två fördjupningskurser under samma period, går det?
Nej, du kan bara läsa en fördjupningskurs i taget.

Jag vill bara läsa en kurs, går det?
Ja, du kan välja att bara söka en kurs, antingen första eller andra delen av terminen.

Min ansökan blev fel. Hur ändrar jag ansökan?
Fram till formuläret stängs (sista ansökningsdag) kan man fylla i formuläret igen. Vi använder senast mottagna ansökan.

När är sista ansökningsdag?
För HT 1 maj, för VT 1 november.

Senast ändrad

9 april 2024