Premiär för nya termin 9 på läkarprogrammet

Kursen startar en vecka tidigare än vanligt för att få schemat att gå ihop, eftersom undervisningen för termin 11 på gamla läkarprogrammet pågår parallellt. Flera studenter hade sett fram emot starten – och en av dem är Ellen Kåberg, som beskriver sig själv som väldigt taggad:

– Vi är många som längtat till den här terminen. För min del ser jag mest fram emot att träffa barn och deras familjer på barnkliniken, säger hon.
– Det märks att kursen är noggrant planerad. Introduktionen vi fått är den mest genomarbetade hittills under utbildningen, säger Sofia Kallin.
– Det som känns extra bra är att kursledningen verkar vara så engagerad, säger Natalia Poljak.

Många ämnen

Den nya kursen i termin 9 samlar flera kliniska ämnen: pediatrik, barnkirurgi, barnortopedi, gynekologi och obstetrik, dermatologi, klinisk genetik, barn- och ungdomspsykiatri, professionell utveckling och global hälsa. För studenterna väntar ett intensivt schema, men också många möjligheter att träna nya färdigheter. De kommer bland annat att få öva på att kommunicera med barn som patienter, genomföra gynekologiska undersökningar, skriva välformulerade remisser för hudförändringar, lämna svåra besked till patienter och anhöriga – samt förstå hur människors bakgrund och livsvillkor kan påverka hälsan, både globalt och i Sverige.

Nära samarbete

För lärarlaget har kursen varit ett omfattande planeringsarbete, som pågått under flera år. Genom nära samarbete mellan ämnen har det blivit möjligt att ta emot studenter från det nya programmets termin 9 och studenter som går den sista terminen på det gamla läkarprogrammet parallellt. Ett exempel är hur undervisningen i dermatologi samordnats med praktik i förlossningsvården, där studentgruppen delas upp och byter plats halvvägs in i terminen.

– Det här var det enda sättet att kunna ge bra handledning och samtidigt hålla kvaliteten i den kliniska utbildningen, säger hudläkaren Sam Polesie, som är terminsexaminator för termin 9, vilket bland annat innebär att han har det övergripande ansvaret för examinationer under kursen. 

Han fortsätter:

– Utformningen av studentcentrerade examinationer som på ett klokt sätt speglar terminskursens lärandemål har varit en rolig och givande utmaning. Vårt arbete med examinationer har verkligen visat värdet av att utbyta lärarerfarenheter mellan våra delämnen. Detta stärker inte bara undervisningens kvalitet utan också bidrar till ett mer studentcentrerat lärande. 

– Samarbetet mellan ämnena har varit helt avgörande och ett högt engagemang. Det är det som gör att vi kan genomföra kursen, säger terminsledaren Verena Sengpiel.

Stöd och respekt

Kursledningen lyfte fram hur viktigt det är att varje student känner sig trygg och stöttad. Om något inte fungerar eller upplevs som problematiskt ska det kunna lyftas, både för att det ska kunna hanteras direkt och för att bidra till att utveckla kursen för framtida studenter.

– Studenterna ska bemötas som de blivande kollegor de är. Om de inte får ett respektfullt bemötande i vården är det viktigt att vi får veta det. Vi kan bara åtgärda det som lyfts, säger Verena Sengpiel.

Även Diana Swolin-Eide, professor i pediatrik och biträdande kursledare, lyfter vikten av öppen och snabb dialog:

– Vårt mål som lärare är att ge studenterna så bra förutsättningar som möjligt. Vi vet att det är en intensiv kurs, både för lärarlaget och för studenterna. Vi vill göra allt vi kan för att underlätta. Därför är det viktigt att studenterna vågar säga till om något inte fungerar. Vi vill lyssna och justera under resans gång och ett bra bemötande under kliniska placeringar är mycket viktigt. 

Nya studentlokaler

Inför kursstarten har Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset gemensamt satsat på nya ljusa och färgglada lokaler för studenterna på Östra sjukhuset. Här finns grupprum, en mindre föreläsningssal som kan anpassas efter olika pedagogiska modeller och ett kök för lunch och fika.

– Lokalerna är väldigt fina, och kommer att förbättra vardagen för våra studenter. Det blir lättare att stanna kvar på sjukhuset och arbeta tillsammans i grupper. Det är ett konkret stöd i studenternas utbildning och det är viktigt att vi har bra lärmiljöer i fokus, säger Diana Swolin-Eide.