Hur nära sammanflätad är demonstrationsrätten med vår demokrati – och vad sker när rätten förskjuts i praktiken? Som demokratisk princip har demonstrationsrätten fungerat som ett korrektiv; även när protester stört ordningen har de erkänts som politiska uttryck och inte reducerats till problem att stävja.
Idag tillskrivs alltifrån tillståndsgivna manifestationer till civil olydnads-aktioner alltmer olika rättslig och politisk legitimitet. Begränsningsteknikerna är många, med exempelvis militarisering i USA, lagkriminalisering i England, administrativa förbud i Frankrike, förebyggande säkerhetsrätt i Tyskland, straffeskalering i Danmark - och i Sverige migrations- och vandelsprövningar. Nya lagar påverkar också journalisters möjligheter att rapportera från vissa typer av demonstrationer och kan, beroende på omständigheterna, aktualisera risken för åtal för hot mot rikets säkerhet.
Om nu samma demonstrationshändelse får olika följder beroende på vem som utför den – kan demonstrationsrätten då fortsatt förstås som en demokratisk rättighet, utan att principen om likhet inför lagen urholkas?
Medverkande
Mattias Wahlström professor i sociologi, Göteborgs universitet
Katarina Bergehed sakkunnig Amnesty inom bland annat frågor som rör yttrande-, förenings- och mötesfrihet
Linus Gardell advokat, Lewis Langley & Partners.
Hans-Olof Sandén sektionschef Polisens rättsavdelning
Ytterligare medverkande tillkommer.
Moderatorer
Johan Gry skådespelare Göteborgs Stadsteater och Lena Ulrika Rudeke Göteborgs universitet.
Varmt välkomna!
