Språkvetare, historiker, filosofer och andra humanister kan vara precis den kompetens som behövs inom EU. I januari startar Göteborgs universitet ett nytt magisterprogram i EU-förvaltning som ska ge studenter med vitt skilda utbildningsbakgrunder bättre förutsättningar för en karriär med EU-frågor.
Bakgrunden till den nya utbildningen är en satsning från regeringen för att få fler svenskar att söka sig till arbete inom EU:s olika institutioner och organ. Göteborgs universitet är ett av tre lärosäten som har fått medel för att starta en utbildning på området.
En viktig utgångspunkt för programmet är att EU behöver personer med många olika typer av kompetens. För att söka krävs därför inte en examen inom exempelvis statsvetenskap, juridik eller ekonomi.
– Man ska ha en kandidatexamen i praktiskt taget vilket ämne som helst. Alla humanistiska ämnen fungerar, men också exempelvis tekniska ämnen. Det är kandidatexamen som är det viktiga, säger Katarina Leppänen, professor i idé- och lärdomshistoria och en av dem som arbetar med det nya programmet.
Humanistiska kompetenser behövs
För den som har läst humaniora finns flera kompetenser som är användbara inom EU:s institutioner och förvaltningar. Katarina Leppänen lyfter bland annat fram förmågan till analys och kvalificerad textläsning, men också språk- och kulturkompetens.
– Väldigt mycket inom EU handlar om språk och översättning. Kulturkompetens är också viktig eftersom det är en otroligt internationell arbetsplats. Det behövs helt enkelt en stor bredd av kompetenser där humanister kan bidra.
Samtidigt söker sig personer med bakgrund inom exempelvis ekonomi, juridik och statsvetenskap redan i hög utsträckning till EU. En tanke med satsningen är därför att få fler grupper att se EU som en möjlig arbetsmarknad.
– De vet ofta redan att deras kunskaper är efterfrågade. Men EU söker en mycket bredare bas för rekrytering, säger Katarina Leppänen.
Generationsskifte inom EU
Behovet av nya medarbetare är dessutom stort. Sverige har varit medlem i EU i drygt 30 år och många av de svenskar som rekryterades under de första åren närmar sig nu pension. Samtidigt förändras EU:s verksamhet och nya frågor tillkommer.
– Världen förändras hela tiden och EU tar sig an nya frågor, till exempel cybersäkerhet. När EU arbetar med nya frågor och områden behöver också rekryteringen förändras, säger Katarina Leppänen.
Ska ge inblick i vardagen inom EU
Det nya magisterprogrammet har en tydlig arbetsmarknadsinriktning. Studenterna kommer bland annat att få lära sig mer om hur EU:s rekryteringsprocesser fungerar och möjlighet att öva på olika delar av dem. I programmet ingår också en studieresa till Bryssel.
– Studieresan är ett sätt att bekanta sig med den praktiska vardagen och träffa svenskar som arbetar i Bryssel i dag. Det blir en möjlighet att komma närmare den verksamhet som man sedan förhoppningsvis kan bidra till.
Men en EU-inriktad utbildning behöver inte innebära en flytt till Bryssel. EU-kompetens behövs också på den svenska arbetsmarknaden, betonar Katarina Leppänen.
Och till den humaniorastudent eller alumn som inte tidigare har tänkt på EU som en möjlig karriärväg har hon en uppmaning:
– Om man är intresserad av internationella frågor, vill arbeta i en internationell miljö eller få erfarenhet av att bo och arbeta utomlands är EU verkligen en sådan möjlighet. Det finns så många olika saker man kan göra inom EU:s olika delar. Har man till exempel språkkunskaper eller särskilda intressen åt det hållet kan det vara en toppenmöjlighet.