- Hem
- Så fick humaniststudenterna jobb på museum
Så fick humaniststudenterna jobb på museum
Hur får man jobb på museum efter en humanistisk utbildning? Och vad gör man egentligen som museianställd? När tidigare studenter återvände till Humanisten för att berätta om sina yrkesliv fick dagens studenter både inblickar i museernas vardag och konkreta tips om hur de kan ta sig in i branschen.
Att arbeta på museum kan innebära allt från arkeologiska utgrävningar och utställningsproduktion till pedagogik, kommunikation och arbete med historiska samlingar. Det blev tydligt när sex tidigare och nuvarande studenter vid Humanistiska fakulteten berättade om sina erfarenheter under ett välbesökt panelsamtal.
I panelen fanns representanter från Göteborgs stadsmuseum, Lödöse museum, Gunnebo Slott och trädgårdar och Sveriges museum om förintelsen. Dessutom deltog två studenter som arbetar med att dokumentera och katalogisera en samling historiska vattenmätare på förvaltningen Kretslopp och vatten i Göteborg.
Breda roller med många olika arbetsuppgifter
Elin Thomasson, som har läst masterprogrammet Kultur och demokrati, arbetar som intendent på Sveriges museum om Förintelsen. Museet öppnade 2023 och Elin är med och bygger upp dess samlingar. I arbetet ingår bland annat att samla in och dokumentera föremål, fotografier och berättelser från överlevande och deras efterlevande.
Miriam Erkell är arkeolog på Göteborgs stadsmuseum. Hon arbetar både med arkeologiska utgrävningar och med att bedöma hur planerade byggprojekt kan påverka kulturhistoriska miljöer. Hon medverkar också i museets program- och utställningsverksamhet.
På Gunnebo slott och trädgårdar arbetar Johanna Lindén som intendent. Hon ansvarar för museimiljön och arbetar med allt från visningar och utställningar till verksamhetsplanering och personalledning.
Ida Hilmér är museipedagog på Lödöse museum, där hon bland annat tar emot skolklasser, planerar programverksamhet och arbetar med museets kommunikation.
Men även studenter kan arbeta med museisamlingar. Lauri Nyberg och Greta Pielage, som båda läser kandidatprogrammet Kultur, arbetar som samlingsförvaltare på Kretslopp och vatten i Göteborg. Där dokumenterar och katalogiserar de en samling historiska vattenmätare och andra föremål med anknytning till stadens vattenförsörjning.
Trots de olika yrkesrollerna var paneldeltagarna överens om att variationen är en av de stora fördelarna med att arbeta på museum. Särskilt på mindre arbetsplatser kan en och samma person få arbeta med många olika delar av verksamheten.
Vägen in i museibranschen
Johanna Lindén började arbeta som guide på Gunnebo slott redan under studietiden. Hon tog sig an olika arbetsuppgifter och fick så småningom möjlighet att återvända till arbetsplatsen i en annan roll.
För Ida Hilmér växte intresset för museipedagogik och förmedling fram under studierna i kulturarvsstudier och arkeologi. Genom säsongsjobb och andra anställningar på museum fick hon erfarenheter och kontakter som ledde vidare till jobbet på Lödöse museum.
Miriam Erkell hade länge velat bli arkeolog, men tror att hennes breda intresse för kulturarv och erfarenheter från olika verksamheter har varit viktigt för att få jobbet på Göteborgs stadsmuseum.
Elin Thomasson hade inte från början tänkt sig en karriär på museum. Hon har en bakgrund inom slöjd och kulturvård och har även studerat frågor om demokrati och inkludering. Kombinationen av kunskaper ledde till ett arbete med nationella minoriteter på ett regionalt museum och så småningom vidare till Sveriges museum om Förintelsen.
För Lauri Nyberg och Greta Piela var arbetet med historiska vattenmätare inte heller något de hade föreställt sig när de började studera. Men deras utbildning har gett dem kunskaper och arbetssätt som de har nytta av när de dokumenterar samlingen och undersöker föremålens historia.
Nyfikenhet och engagemang är viktiga kompetenser
Att vilja lära sig nya saker, kunna sätta sig in i okända ämnen och vara beredd att ta sig an nya arbetsuppgifter beskrevs som värdefulla egenskaper. Även engagemang, flexibilitet och samarbetsförmåga lyftes fram. På ett museum kan arbetsdagen förändras snabbt och medarbetarna behöver ofta hitta lösningar på oväntade problem.
Panelen diskuterade också hur studenter kan bli bättre på att beskriva sina kompetenser för en arbetsgivare. Att skriva en uppsats innebär till exempel att planera och genomföra ett projekt, söka och värdera information och presentera resultat. Det är färdigheter som kan vara användbara i många olika yrkesroller.
Våga ta första steget
Ett återkommande råd till studenter som vill arbeta på museum var att försöka skaffa sig erfarenhet redan under studietiden.
Praktik, sommarjobb och extrajobb som museivärd eller guide kan vara ett sätt att få in en fot i branschen. Det ger också möjlighet att upptäcka vilka olika yrkesroller som finns och att knyta kontakter.
Flera paneldeltagare berättade dessutom om betydelsen av att våga ta risker, till exempel en tidsbegränsad anställning, en flytt till en annan ort eller arbetsuppgifter som man inte tidigare har provat.
Fler tillfällen att möta arbetslivet
Panelsamtalet var det andra i en serie där tidigare studenter vid Humanistiska fakulteten berättar om sina jobb och vägen dit. Tidigare under terminen låg fokus på att jobba med språk, och fler panelsamtal med olika teman planeras under läsåret. Syftet är att ge studenterna konkreta exempel på möjliga karriärvägar och möjlighet att möta personer som redan arbetar inom olika branscher.
Studenter som vill diskutera sina egna framtidsplaner kan också boka ett karriärvägledningssamtal med någon av fakultetens studievägledare.