Nu fortsätter serien ”Samtal om forskningens villkor” att fördjupa diskussionen kring akademisk frihet i praktiken. Vilket utrymme har egentligen forskare att forska på vad de finner intressant och viktigt? Hur påverkar exempelvis tillgången på resurser den akademiska friheten?
I en färsk undersökning från Universitetskanslerämbetet (UKÄ) angav nästan alla tillfrågade lärare, forskare och doktorander att akademisk frihet är en viktig förutsättning för deras arbete. På frågan om vad som utmanar den akademiska friheten idag var de vanligaste svaren politisk påverkan, forskningsfinansiering och likriktning inom akademiska miljöer. Under 2023 beslutade regeringen att avbryta en riktad utlysning av stöd till utvecklingsforskning vilket, enligt en enkätundersökning som forskarnätverket SweDev genomfört, fått forskare att lämna fältet.
Detta väcker den större frågan hur finansieringsstrukturen styr vilken forskning som faktiskt kan bedrivas vid våra lärosäten. Det sägs ibland om akademisk konkurrens att ”hungriga vargar jagar bäst”, men de jagar också vanligtvis där det finns lättfångat byte. Det är kanske inte hunger, utan nyfikenhet som behövs – och möjligheten att utöva den nyfikenheten.
Erika Alm, docent i genusvetenskap och vicedekan för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Humanistiska fakulteten
