Artificiell intelligens (AI) är ett samlingsbegrepp för teknologier som kan utföra uppgifter som normalt kräver mänsklig intelligens, såsom att analysera information, lösa problem och fatta beslut.
En särskild gren av AI är generativ AI, som kan skapa nytt innehåll – till exempel texter, bilder eller musik – utifrån mönster den lärt sig från stora datamängder. Generativ AI fungerar genom att först tränas på stora samlingar av text, bild eller annan data, och sedan använda dessa mönster för att generera nytt material som liknar det den lärt sig.
Det finns en viktig skillnad mellan AI som använder befintliga data och AI som söker aktivt på webben:
- AI-modeller som bygger på befintliga data, som exempelvis ChatGPT, har tränats på ett stort men avgränsat material och kan sammanställa information utifrån detta, utan att ha direkt tillgång till aktuell webbinformation.
- AI-tjänster som kombinerar generativ AI med webbsökning kan hämta uppdaterad information direkt från nätet och presentera en sammanställning baserat både på tränad kunskap och aktuella källor.
Begränsningar i tillgång till material
Många AI-system har inte tillgång till fullständiga texter från vetenskapliga artiklar, böcker eller annat material som är skyddat bakom betalväggar eller licensavtal. Det innebär att AI:n ofta baserar sina svar på öppet tillgänglig information och sammanfattningar, vilket kan begränsa djupet och kvaliteten på den information som genereras.
Kritiskt tänkande vid användning av AI
Även om AI kan producera övertygande och användbar information är det viktigt att alltid granska resultaten kritiskt. AI kan innehålla felaktigheter, spekulativa påståenden eller återge partiska mönster från sitt träningsmaterial.
Det är därför nödvändigt att kontrollera fakta, värdera källor och vara medveten om AI-systemens begränsningar när man använder deras output i beslutsfattande eller informationsarbete.
