Landénska forskningsstipendiet 2025 - till projekt kring ctDNA som biomarkör vid barncancer

Landénska forskningsstipendiet innefattar i år 240 000 kronor. Stipendiet delades för första gången ut 2022 och går till en student på sin femte termin eller senare på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin. Stipendiets medel är avkastningen från den Landénska Fonden, som Sahlgrenska akademin disponerar efter en donation av systrarna Lizzie, Annie och Eva Landén 1960. Medlen har tidigare använts som resebidrag för läkarstudenter som genomfört examensarbeten utomlands.

Bild

Vad var din spontana reaktion när du fick beskedet och vad kommer stipendiet betyda för dig?
– Stipendiet betyder enormt mycket för mig och min forskning då det ger mig möjligheten att dedicera min tid fullt ut till ett forskningsprojekt som jag brinner för och tror starkt på. Det banar även vägen för fortsatt forskning i form av doktorandstudier. Jag var tillsammans med några av mina labbkollegor när beslutet kom så det blev en stor gruppkram.

Vad handlar din forskning om i det här projektet? 
– Projektet är en fortsättning och vidareutveckling av vår tidigare forskning rörande analys av cirkulerande tumör-DNA (ctDNA). Vi utvärderar potentialen att använda ctDNA som biomarkör för att noggrant följa behandlingsrespons och tidigt upptäcka återfall hos barn med cancer. Vår forskargrupp har länge arbetat med detta och resultaten är hittills mycket lovande. 

Forskningsprojektet ingår i Martin Dalins forskargrupp (se fotot nedan), som Robert Khashan är en del av, och stipendiet som Robert fått nu är förankrat till just detta projekt.

– Det har dock varit särskilt utmanande att tillämpa metoden för barn med Hodgkins lymfom, då tumörmassan hos dessa patienter innehåller väldigt lite tumörmaterial, vilket gör traditionell biopsitagning mindre effektiv. I sin tur har detta lett till att barn med Hodgkins lymfom ofta exkluderats i större genetiska studier. Nya studier har dock visat att det ofta finns betydligt mer tumör-DNA tillgängligt i blodet än i själva tumörmassan hos dessa patienter. Jag vill därför utvärdera om vi kan utveckla individanpassade ctDNA-paneler direkt från patientens blodprov i stället för biopsier, vilket potentiellt öppnar för en helt ny metod för denna patientgrupp.

Förhoppningen är att färre barn överbehandlas och att återfall upptäcks tidigare

Vilken praktisk nytta hoppas du att din forskning kommer ge?
– Förhoppningen är att patienter med Hodgkins lymfom i framtiden ska kunna få ta del av skräddarsydd behandling och monitorering. Det hade varit fantastiskt att med hjälp av ett enkelt blodprov kunna skapa individanpassade biomarkörer baserade på den enskildes tumörs genetiska fingeravtryck! 

– Önskan är att detta i framtiden leder till att färre barn överbehandlas med strålning och cellgifter och att vi i ett mycket tidigare skede kan upptäcka ett återfall för att kunna behandla så effektivt som möjligt. Det vill säga mindre biverkningar och fler överlevare.

Varför vill du bli läkare och vad hoppas du bidra med i din roll som både läkare och forskare?
– Jag valde att läsa till läkare för att kunna kombinera mitt intresse för biologi och medicin med min sociala ådra. För mig är det bästa av två världar att dels få vara nära patienter för att bidra till att hjälpa dem här och nu, och även att få grotta ner mig i hur man kan göra det ännu bättre för dessa patienter på sikt. 

– I min framtida roll som både läkare och forskare hoppas jag kunna bidra till att föra kliniken och forskningen ännu närmare varandra och på så sätt utveckla cancervården. En stor inspiration för mig har därför varit min handledare Martin Dalin som kombinerar dessa aspekter som barnonkolog och forskningsledare.

Internationella forskningsprojekt på bland annat Harvard Medical School
Du verkar vara med i olika intressanta forskningsprojekt både i Sverige och utomlands, berätta lite mer om dom och hur det hänger ihop.

– Under 2023 tog jag ett års uppehåll från mina läkarstudier för att forska i USA vid Harvard Medical School (HMS) och Boston Children’s Hospital, USA, där jag var del av Dr. Felix Dietleins forskargrupp. Projektet jag bedriver där handlar om att med bioinformatiska metoder genetiskt kategorisera barn med akut lymfoblastisk leukemi (ALL) och undersöka om man kan hitta en gemensam nämnare hos de barn med ALL som genetiskt sätt varit svårkategoriserade.

– Projekten hänger ihop genom att det genetiska material vi analyserar vid HMS härstammar från samma patienter som är inkluderade i Martin Dalins ctDNA studie. Båda projekten drar på olika sätt nytta av genetisk analys för att potentiellt förbättra kliniken för barn med cancer. Trots att projekten bedrivs självständigt från varandra har handledarna samarbetat nära för att möjliggöra studien för mig. 

Personligen har vistelsen i USA varit väldigt lärorik, inte minst genom att ge honom insikter i nya forskningsmetoder och möjligheten att arbeta i en miljö där forskare från hela världen samarbetar tätt.
 

Text: Susanne Lj Westergren