Bild
Huvudperson stående utanför en byggnad i solen
Foto: Anna-Lena Lundqvist
Länkstig

Pristagare föreläser om galaxer och snabbväxande svarta hål

Publicerad

Kirsten Knudsen, professor i astronomi vid Chalmers, får Sixten Heymans pris 2025 för att ha bidragit till förståelsen av hur galaxer har utvecklats efter big bang för cirka 14 miljarder år sedan. Välkomna med anmälan till hennes föreläsning den 9 juni.

Kirsten Knudsen studerar händelser som ägde rum för över 10 miljarder år sedan. Bland annat tittar hon på extremt ljusa, aktiva kärnor i galaxer med centrala svarta hål som växer mycket snabbt, så kallade kvasarer. Hon studerar också bildandet av galaxer med hjälp av olika observationer och grundläggande fysikaliska principer om ljus och energi.

– Det är en otroligt stor ära och väldigt överraskande att få priset. Det är också roligt att Göteborgs universitet har valt att uppmärksamma galaxforskningen, säger Kirsten Knudsen.

Hennes forskning befinner sig nära det som är möjligt att göra idag – nära gränsen för hur långt bort eller bakåt i tiden man kan se – vilket gör att forskningen närmar sig djupa existentiella frågor och filosofi.

– Det är svårt att ta till sig en tidsrymd på 13 miljarder år eller storleken på en galax som Vintergatan, ändå försöker vi människor att göra det. Storlekarna ger perspektiv; det som är viktigt i dag är kanske inte viktigt om fem miljarder år. Direkt efter big bang fanns bara helium och väte, men sedan dess har vi fått allt fler grundämnen. Allt vi har idag kommer på så vis från stjärnorna, säger Kirsten Knudsen.

Vad är den största upptäckten du gjort hittills i din forskning?

–  Det var för cirka 10 år sedan när jag studerade galaxen A1689-zD1 och upptäckte hur mycket kosmiskt damm som fanns där. Dammet är viktigt; det är rester från när stjärnorna bildas och galaxen A1689-zD1 är ett titthål 13,2 miljarder år tillbaka. Vi fick försöka förstå och förklara hur så mycket damm kunnat bildas så nära inpå big bang. Det är under galaxens ungdomsfas som det händer mest spännande saker och som kan ge ledtrådar till hur Vintergatan skapades, säger Kirsten Knudsen, som forskat om astronomi i över 25 år.

Mottagaren av Sixten Heymans pris ska hålla två föreläsningar, en riktad till studenter och medarbetare och en för allmänheten och skolungdomar.

– Jag gillar att förmedla kunskap. Mitt mål är att man ska komma hem på kvällen efter en föreläsning med 2–3 nya saker, säger Kirsten Knudsen.

Prissumman 2025 är cirka 1 200 000 kronor och överlämnas av Göteborgs universitet vid en ceremoni under våren.

Anmälan till Kirsten Knudsens föreläsning

Text: Olof Lönnehed

Om Sixten Heymans pris

Priset delas ut av Göteborgs universitet och har utdelats sedan 1938. Sixten Heymans pris instiftades genom en donation från Göteborgsföretagaren Sixten Heyman på 1920-talet. Sixten Heymans pris delas ut vart tredje år. Varannan gång går priset till en svensk skönlitterär författare och varannan gång till en svensk forskare inom "den naturvetenskapliga grenen, förnämligast astronomi, geologi och kemi, för upptäckt eller utgivet arbete inom nämnda vetenskapsgren".

Sixten Heyman tillhörde den välkända judiska släkten Heyman, som under 1800-talets början hade bosatt sig i Göteborg. Sixten Heymans fader, Alfred Heyman (1845–1918), var gift sedan 1872 med Alice Moss och drev tillsammans med sin yngre broder Charles Heyman företaget H. J. Heyman & Co. Detta företag hade grundats 1826 och gjorde affärer med tyger och kortvaror, som såldes dels i butik i Göteborg, dels genom gårdfarihandlare på landsbygden. Efter hand fick firmans grosshandelsrörelse med import av vävnader och garn en allt större omfattning. Företaget tog också verksam del i den göteborgska industrialiseringen i slutet på 1800-talet.


För studenter vid:
Göteborgs universitet