- Home
- Fördjupningskurser juristprogrammet
Fördjupningskurser juristprogrammet
Inom juristprogrammet ingår 60 hp fördjupningskurser på avancerad nivå. Institutionen erbjuder ca 20-25 kurser årligen inom olika rättsområden.
Antagningsprocessen
Viktiga datum
- Ansökan öppnar: HT mitten av april (i samband med fördjupningskursmässan); VT mitten av oktober.
- Sista ansökningsdag: HT 1 maj; VT 1 november.
- Antagningsbesked: Skickas till din studentmail. HT mitten av juni; VT mitten av december.
- Sista dag att tacka ja till erbjuden plats: HT 1 augusti; VT 1 januari
- Sista dag att ansöka om dispens/undantag från förkunskapskrav/behörighetsvillkor: HT 1 augusti; VT 1 januari.
Formulär
Studenter på juristprogrammet vid Göteborgs universitet söker fördjupningskurser via formuläret här på studentportalen (studenter från andra lärosäten, se nedan). Du skall inte söka via antagning.se och inte heller tacka ja till kurser via antagning.se. Du kommer inte heller att få frågan från antagning.se om att tacka ja till nästa termin.
Läs informationen nedan innan du påbörjar ansökan och tänk på att göra flera val så att du inte står utan kurs vid terminsstart. Kurserna har begränsat antal platser och kurser kan ställas in med kort varsel.
Ansökningsformulär HT26: Publiceras här den 21 april, efter fördjupningskursmässan.
När du skickat in din ansökan kommer du till en bekräftelsesida. Spara ansökan (se bild nedan) så kan du gå tillbaka till formuläret och se vad du valt och fram till sista ansökningsdag kan du även ändra din ansökan. Du hittar dina sparade Forms-svar här: https://forms.office.com/. Notera, eftersom du kan spara din ansökan får du inget bekräftelsemejl. Om du kommer till bekräftelsesidan har din ansökan tagits emot av systemet och om du även sparat din ansökan kan du återvända till den när som helst för att se vad du valt.
Antagningsbesked
Antagningen beräknas vara klar ca 6 veckor efter sista ansökningsdag. Besked skickas per mail till studentmailen.
Sökanden som tillhör urvalsgrupp B eller externa sökanden kan få vänta på besked om antagning ända till kursstart.
Tacka ja
Om du sökt och erbjudits plats till fördjupningskurser både del 1 och del 2 av terminen skall du inför terminsstart tacka ja eller nej till båda kurserna. Länk till formuläret för att tacka ja skickas ut i antagningsbeskedet och länkas även här nedan.
Sista dag att tacka ja:
HT - 1 augusti
VT - 1 januari
Om du inte är nöjd med de kurser du erbjudits och vill söka restplats ska du tacka ja till platserna och sedan söka restplats. Du kan läsa mer om restplatsansökan nedan.
Förkunskapskrav och särskilda meriter
För tillträde till fördjupningskurser krävs godkänt på minst 150 hp från juristprogrammet varav allt från termin 1-4, samt de kursspecifika förkunskapskrav som framgår av respektive kursplan.
Registrering
Om du sökt och erbjudits plats till fördjupningskurser både del 1 och del 2 av terminen skall du inför terminsstart tacka ja eller nej till båda kurserna. Du som tackat ja till dina kurser i tid ska webb-registrera dig i Ladok ca en vecka innan kursstart. De som inte tackar ja till sina platser förlorar dem.
Dispens - Undantag från behörighetskrav
Studenter som har resttentor (och därför inte uppfyller förkunskapskraven/behörighetsvillkoren enligt kursplanen vid tiden för ansökan) kommer erbjudas plats på kurs "med villkor". Villkoret är att uppfylla behörighetskraven senast vid kursstart. Undantag från förkunskapskrav/behörighetsvillkor kan komma att, efter ansökan, beviljas av institutionens dispensnämnd. Dispensnämndens svar på dispensansökan/undantagsansökan lämnas strax innan kursstart.
Urvalsmetod
Om det blir konkurrens om platserna tillämpas lottning baserat på avklarade högskolepoäng inom juristprogrammet som urvalsmetod.
Urvalsgrupp A:
Inför höstantagningen (sista ansökningsdag 1 maj) kommer samtliga juriststudenter (studieort: Göteborg) som vid ansökan har klarat minst 165 hp från termin 1-6 men som ännu inte klarat eller varit registrerad på mer än 45 hp fördjupningskurser att rangordnas efter genomförd lottning. Platserna till fördjupningskurserna fördelas därefter i tur och ordning efter lottad rangordning. När samtliga studenter med 165 hp fått plats på kurs kommer de studenter som klarat 164 hp tilldelas plats etc.
Student som har läst mer än 45 hp fördjupningskurser men mindre än 60 hp fördjupningskurser får ange vilken del av terminen som platsgarantin skall användas. I poängen räknas även utbytesterminer in.
Inför vårantagningen (sista ansökningsdag 1 november) är beräkningsunderlaget 180 hp från termin 1-6.
Urvalsgrupp B:
Den student som varit registrerad på 60 hp fördjupningskurser eller mer. Utbildning som tillgodoräknats/bytts ut mot valbar fördjupningskurs räknas in dessa 60 hp. Studenterna i urvalsgrupp B antas endast i mån av plats. Antagningsbesked till studenter i urvalsgrupp B lämnas i samband med kursstart.
En termins registrering på utlandsstudier motsvarar registrering på två fördjupningskurser. Om utlandsplatsen tilldelats via Handelshögskolan/Göteborgs universitet räknas utlandsstudierna in i kvoten om 60 hp fördjupningskurser.
Om avregistrering från kurs görs inom tre veckor från kursstart noteras det som s k tidigt avbrott. Vid tidigt avbrott räknas inte kursen in i kvoten om 60 hp fördjupningskurser. Om avbrottet dock görs senare än tre veckor från kursstart blir det istället ett avbrott på kurs. Vid avbrott ingår kursen i kvoten om 60 hp fördjupningskurser.
Sökanden från andra lärosäten
Studerande vid juristprogram vid andra lärosäten skall skicka sin ansökan genom att maila till fordjupningskurser@law.gu.se. Bifoga resultatintyg samt ett intyg från t ex studievägledaren vid hemuniversitetet som styrker att du är behörig att läsa fördjupningskurser enligt ditt hemuniversitets regler. Använd intygsmallen nedan. Antagning av studenter från andra juristprogram görs i mån av plats efter antagning av programstudenter vid Göteborgs universitet. Besked om erbjuden plats lämnas nära inpå kursstart.
Restplats/Glömt tacka ja
I början av januari respektive augusti erbjuds möjlighet att söka restplats.
Söka restplats för dig som redan är antagen
Om du redan är antagen till en kurs och söker restplats betraktas din ansökan som en ansökan om byte. För att betraktas som antagen behöver du ha erbjudits en plats och tackat ja till den.
Ansökan är bindande, dvs om vi kan erbjuda plats på någon av de kurser du sökt kommer bytet att genomföras utan att du tillfrågas. Det innebär att du bara ska söka restplats på kurser som du hellre läser än den du redan är antagen till.
Om du söker och blir erbjuden restplats på en kurs som sträcker sig över en termin (30 hp) tas båda dina ursprungliga platser bort.
I det fall du blir erbjuden restplats på en kurs där du inte uppfyller kraven måste du skyndsamt ansöka om dispens (se rubriken "Dispens - Undantag från behörighetskrav" ovan).
Söka restplats för dig som inte är antagen
Om du inte är antagen till någon kurs för att du glömt att tacka ja till en plats eller inte sökt tidigare betraktas din ansökan som en ansökan om restplats. Platser erbjuds i mån om plats. Om vi kan erbjuda plats kontaktar vi dig via din studentmejladress.
I det fall du blir erbjuden restplats på en kurs där du inte uppfyller kraven måste du skyndsamt ansöka om dispens (se rubriken "Dispens - Undantag från behörighetskrav" ovan).
Sök restplats
Formuläret nedan gäller för både restplats- och byteansökningar för del 1 och del 2 av aktuell termin.
https://forms.office.com/e/uvwmRKm2NJ
Formuläret är öppet 2 januari - 8 januari (23:59) och du måste vara inloggad med ditt studentkonto för att komma åt det. Om du ångrar val du gjort i en ansökan kan du ändra ansökan genom att logga in på nytt, göra ändring och spara ändringen.
Kursutbud HT26
Del 1
The course aims to provide knowledge and understanding about the procedures available before the Court of Justice of the EU and their role in guaranteeing the rule of law within the EU and the uniform application and enforcement of EU law, both theoretically and practically.
During the course the students will familiarise themselves with the different procedures provided for by the EU Treaties, in particular the infringement procedure, the legality review procedure, and the preliminary reference procedure. Furthermore, the course will address the function of the Court of Justice and its relation to other institutions and actors, in particular the Member State national courts.
The theoretical parts of the course form the basis for a practically oriented part, in which the students first analyse and subsequently plead as counsel for one of the parties in a fictitious preliminary reference case before the Court of Justice. The precise content of the teaching activities will be decided with reference to the specific case. The case will initially be analysed in seminars where all students participate and discuss the legal problems together. Thereafter, each student will be assigned a role as counsel for one of the parties. As legal counsel, every student will argue their client's case first in a written pleading and subsequently in an oral hearing at a fictitious Court of Justice.
Teaching activities will be mainly lectures and seminars. Expected learning outcomes include both a deep understanding of the law governing judicial procedures in EU law and practical argumentation skills. Guest lectures will be given by lawyers with experience of pleading cases before the EU Court of Justice. Examination will be based on the student’s performance in the role as counsel for one of the parties in the fictitious preliminary ruling case and on a written reflection in which the student describe the legal and strategic choices made in their handling of the case. The procedure will include a preparatory stage, where the students produce written submissions on behalf of their clients, and a hearing where the students argue their case orally.
The course runs parallel to the European Law Moot Court Competition (ELMC), and the case used during the course will be the ELMC competition case. At the end of the course, students will be offered the opportunity to develop their written pleading for participation in the ELMC, and will if they opt to do so be provided with coaching by the Law Department. Participation in the ELMC is however not a course requirement.
Teaching language is English.
Syllabus (under revision) and reading list
Course director: Anna G. Waldenström
The aim of this course is that students will be able to work as legal advisors to a child rights organization or a human rights organization in Sweden or internationally.
We will follow a three-part outline (intermixed throughout the course):
One part of child rights legal theory where we examine the complex intersectionality of child rights identities in its encounter with race, class, gender, and sexual orientation, through a postcolonial lens.
Second part to meet with child rights organizations and human rights organizations in general.
Third part to master the UN reporting mechanisms to be able to serve as a child rights or human rights legal advisor.
Course director: Maria Grahn-Farley
Kursens tema och till vem kursen riktar sig
Kursen syftar till att ge studenten ingående och fördjupade kunskaper i aktiebolagsrätt och skapa en god grund för studenten att utveckla en juridisk specialisering inom området. Kursen riktar sig därmed till studenter som efter studierna ser framför sig att de vill arbeta med kommersiell civilrätt, särskilt inom områden så som aktiemarknad, publik- och privat M&A, private equity och corporate finance.
Innehållet
I materiellt hänseende behandlar kursen rättsregler och rättsprinciper inom aktiebolagsrätten, både nationell rätt och EU-rätt. Vi fokuserar särskilt på de delar av aktiebolagsrätten som hänger samman med bolagets finansiering och styrning ("corporate finance" respektive "corporate governance"), och kursen kan sägas utgå från perspektivet på aktiebolaget som finansieringsform och hur regler om corporate governance underlättar kapitalanskaffning. Därigenom blir ett tema under kursen också aktiebolagets roll i samhället. I undervisningen ingår vissa internationella och komparativa aspekter på det aktiebolagsrättsliga regelverket. Utöver att ge studenterna fördjupad kunskap i aktiebolagsrätt syftar kursen till att träna studenterna i att använda den juridiska metod och de rättskällor som är karakteristiska för aktiebolagsrätten.
Kursen syftar också till att ge studenterna förståelse för de intressekonflikter och ändamålsöverväganden som gör sig gällande inom aktiebolagsrätten, och därför innehåller även kursen vissa grundläggande rättsekonomiska inslag. Ekonomin utgör ingen självständig del av kursen, utan integreras i de aktiebolagsrättsliga studierna för att sätta aktiebolagsrätten i ett större perspektiv.
Om undervisningen och examination
På den första delen av kursen presenteras en systematiserad bild över aktiebolagslagen och viss anknytande reglering för kursdeltagarna. Särskild vikt läggs vid att förklara bakgrunden till varför regleringen ser ut som den gör och vilka de ekonomiska utgångspunkterna för regleringens utformning är. Den första delen av kursen avslutas med en tenta.
Under den andra delen av kursen ska varje student författa en uppsats, individuellt eller i par.
Betyget på kursen sätts genom en sammanvägning av studenternas prestation på tentamen samt på uppsatsen, där momenten väger lika.
Förhållande till andra fördjupningskurser
Kursen kan läsas självständigt, men lägger också grunden för kurserna Börsrätt (HRS130) och Avancerad bolagsrätt (HRS285). Kurserna kan således med fördel läsas tillsammans och de senare kurserna bygger i viss mån på de tidigare.
Kursansvarig: Rolf Skog
Kriminalpolitiken har utvecklats från att ha varit ett avgränsat område främst för experter till att bli den kanske viktigaste frågan både för politiker och väljarkår. Straffskärpningar och straffprocessuella reformer föreslås och genomförs i allt snabbare takt, från politiskt håll motiverat bland annat utifrån hänvisningar till det allmänna rättsmedvetandet och brottsoffer-intressen.
För att förstå utvecklingen behöver man dels betrakta den utifrån ett historiskt perspektiv, där straffteoriernas framväxt och utveckling presenteras och förklaras, dels analysera den mer samtida förståelsen för straffrätten där också alternativa, kritiska perspektiv som exempelvis genus-, klass- och mångfaldhetsfrågor lyfts fram.
Kursens innehåll
I den här kursen behandlas också kriminologiska och viktimologiska perspektiv, frågor som skillnaden mellan kriminalpolitik och straffrättspolitik samt olika aktörers – däribland rättsvetares – roll i utformningen och utvecklingen av straffrätten.
Kursen är nära forskningsanknuten samtidigt som den innehåller ett studentaktivt lärande där framväxten av straffrättsliga normer följs och presenteras muntligt och skriftligt utifrån olika aktörsperspektiv.
Kursens upplägg
Kursen inleds med en historisk tillbakablick och en presentation av hur olika straffteorier påverkat den nutida straffrätten. Kunskaperna som lärs in här stäms av med en salstenta. Därefter går kursen i ett nytt skede där studenterna medverkar i ett slags ”lagstiftningsstafett” där man enskilt eller i grupp får författa rättsliga dokument så som utredningsbetänkanden, remissvar, lagrådsyttranden etc. Utöver en skriftlig inlämning ska också en muntlig föredragning äga rum. Under detta kursmoment får man möjlighet att utifrån ett aktörsperspektiv tillämpa sina kunskaper.
Examination
Examinationen består dels av en skriftlig tentamen, dels en skriftlig uppgift vilken också muntligen ska föredras. Deltagande i minst ett seminarium under kursens gång samt ett avslutande seminarium är obligatoriskt.
Kursansvarig: Andreas Anderberg
This course challenges the notion of the EU internal market from an indirect tax perspective. Hence, the basic features of Art. 110 TFEU prohibiting Member States to impose taxes and fees with discriminatory effects on goods and Art. 113 TFEU providing the basis for the harmonization of indirect taxes are cornerstones in this course. The course aims at explaining the basics of indirect taxes; including customs, excises, fees and social charges from their close relationship to the functioning of the internal market. Particular focus is given to the harmonized value added tax and the application of state aid provisions in the area of environmental taxes.
After completing the course the students should have an advanced understanding of the EU law provisions and principles affecting the area of indirect taxation in the EU and the co-existence between EU law and national laws in the Members states in securing the effectiveness of EU law in the Member States application of indirect taxes. The EU law provisions are also explained from an international law perspective, particularly where cross-border movements in and out of the union are studied. Furthermore, the students should have acquired abilities to identify and solve legal substantive indirect tax issues, particular in the area of value added tax, environmental tax and social security charges. They should also have acquired knowledge about different courts interpretation and application of indirect tax regimes under the awareness of the internal market perspective.
The course is examined by written papers and active participation in seminars. The students should have acquired skills in writing in English and presenting and discussing substantive legal issues on advanced level.
Course director: Joana Pedroso
Som jurist är det lätt att ta rättssystemets regler och juridiska konstruktioner för givna, men vad döljer sig egentligen bakom dem? Under den här kursen analyserar vi fenomenen egendom, kredit och insolvens och vilken roll dessa spelar i samhället utifrån ett juridiskt perspektiv. Egendoms-, kredit- och insolvensrätt är centrala delar av vårt samhälle eftersom de på ett djupgående sätt reglerar förhållandena mellan alla fysiska och juridiska personer.
Syftet med kursen är att kritiskt granska några av de juridiska konstruktioner som dras över våra ögon, så att vi inte ser de verkliga intressen och de verkliga förhållanden som vi faktiskt behandlar som jurister. Kursen är ett unikt tillfälle att skärpa ditt juridiska perspektiv inför ett framtida yrkesliv och utmana invanda tankesätt.
Det här är ingen traditionell kurs med enbart föreläsningar och tenta i slutet. I stället arbetar vi kontinuerligt med skarpa, utmanande uppgifter där teori möter praktik.
Kursen upplägg går i korthet ut på att varje student får möjlighet att utföra minst tre (och högst åtta) uppgifter med både skriftliga och muntliga moment. Vissa av dessa uppgifter kommer att vara individuella och andra kommer vara samarbetsuppgifter. Undervisningen på kursen följer uppgifterna och sker i form av litteraturseminarier, diskussioner och handledning av studenter som arbetar med uppgifter. Beroende på vad uppgifterna behandlar kan det även förekomma föreläsningspass.
Examinationen består av att studenterna presenterar vad de har gjort och reflekterar över vad de ser i en sammantagen portfölj. Där ska studenterna också visa hur de har nått kursens lärandemål.
Kursens huvudspråk är svenska, men vi arbetar även med material på engelska.
Kursansvarig: Anna Warberg
För tillträde till kursen krävs att den studerande är antagen till Juristprogrammet samt att den studerande klarat 150 högskolepoäng, varav allt från termin 1-5 på juristprogrammet.
Förvaltningsprocessen är den processform som hanterar tvister mellan det allmänna – stat och kommun – och den enskilde. Denna processform har länge betraktats som en ”lillebror” till den allmänna processen, och i jämförelse har förvaltningsprocessen tilldragit sig förhållandevis lite uppmärksamhet, såväl under juristutbildningen som i den juridiska forskningen. Som rättsområde kan förvaltningsprocessen därmed närmast karaktäriseras som processrättskartans outforskade ”vita fläck”.
Under senare år har dock förvaltningsprocessen genomgått stora förändringar, vilka till viss del har framtvingats av Sveriges bundenhet vid Europakonventionen. Idag är således envar tillförsäkrad en rätt till domstolsprövning av flertalet förvaltningsbeslut, och därtill är processen inför förvaltningsdomstol, i likhet med processen inför allmän domstol, numera inrättad efter kontradiktoriskt mönster.
I vår samtida förvaltningsprocess ställs således den enskilde mot det allmänna inom ramen för en kontradiktorisk tvåpartsprocess. I denna process aktualiseras frågor av stor ekonomisk och social betydelse; utgången kan många gånger vara direkt avgörande för den enskildes grundläggande försörjnings- och levnadsvillkor. Därtill aktualiserar förvaltningsprocessen flertalet principiellt intressanta spörsmål, såsom maktfördelningen mellan lagstiftande och verkställande makt å ena sidan, och dömande makt å andra sidan. Förvaltningsprocessen sysselsätter också många praktiskt verksamma jurister, och kunskaper i förvaltningsprocess är efterfrågad på arbetsmarknaden.
Kursen består av tre delar: (1) Basdel, (2) Breddel och (3) Djupdel, där tanken är att graden av studentaktivitet successivt skall öka i takt med att nya kunskaper erhålls och kan omsättas i aktivt deltagande.
I den första delen studeras förvaltningsprocessens utveckling och allmänna utformning. Uppmärksamheten riktas mot problemställningar som är gemensamma för samtliga måltyper, och mycket tid ägnas åt att studera skillnader och likheter mellan förvaltningsprocessen och den allmänna processen. Undervisningen på basdelen är föreläsningsbetonad, och examination sker genom skriftlig tentamen.
I den andra delen vidgas perspektivet genom att processen i ett antal utvalda måltyper studeras mer ingående. De måltyper som studeras är de som är mest frekvent förekommande (asylmål, taxeringsmål, socialbidrags- och socialförsäkringsmål samt tvångsvårdsmål). Undervisningen på breddelen är seminariebetonad, och examination sker genom muntlig medverkan under en seminarieserie.
I den tredje delen är tanken att teoretiska kunskaper skall omsättas i praktisk handling inom ramen för ett rättegångsspel. Inlärning sker genom att studenterna får agera utifrån olika roller, och examination sker genom författande av skriftliga inlagor/domar samt genom medverkan vid en muntlig förhandling/föredragning.
Kursansvarig: Anna Kaldal
This is the first out of four courses on maritime law that are given during the school year. ‘Law of the Sea’ is an advanced international law course concerning the oceans' regulatory framework. It is taught in English and can be read as a public course within the Master of Law Programme. However, it can also be read as part of a coherent specialization if all four maritime law courses are completed.
The main focus area is the sea, which historically has served as a medium of communication and natural resources reservoir. The law of the sea is one of the oldest specialized areas of public international law. The course introduces the law of the sea in the context of international law sources and treaty law. The law of the sea is an ever-expanding area of law, which has experienced enormous developments since the mid-twentieth century. The course offers an overview of the ocean legal framework and the interaction between the principles of sovereignty, freedom of the seas, and common interests.
The course consists of the following elements:
1. Introduction: the law of the sea from a historical perspective, sources of public international law, and the law of treaties.
2. Law of the Sea: based primarily on the UN Convention on the Law of the Sea (UNCLOS): introduction to the law of the sea and maritime zones, baselines, internal waters, territorial seas, contiguous zone, exclusive economic zone and continental shelf, straits and archipelagos, high seas, the area, maritime boundary delimitation, dispute resolution, and the law of the sea from an EU perspective.
The course includes a 'Maritime Limits and BoundariesWorkshop' led by a British expert formerly from the Law of the Sea Division United Kingdom Hydrographic Office.
3. International Institutions: The International Maritime Organization (IMO) and IMO Conventions, the International Labor Organization (ILO), among others.
The examination of the course consists of a) individual oral presentations through group work at seminars, b) a written examination, and c) an essay in conjunction with an oral defense.
Syllabus and reading list
Course director: Niels Krabbe
Del 2
Equality is a pivotal concern in every legal order. However, what equality in and through law entails is a contested matter. In Equality, Diversity and Non-Discrimination we will analyse the different ways in which law upholds and promotes equality but also how law sustains and produces inequality. The course will bring analytical tools from intellectual traditions such as Marxism, feminism, post-structuralism, and post-humanism to bear on a range of issues such as destitution, racism, unequal distribution, environmental harms, etc. The course aims to offer students in-depth understanding of the complex nature of inequality and how that relates to law. The course also aims to foster the ability to make theoretically informed analysis of contemporary legal problems related to in/equality.
The course is divided into two parts, each covering about five weeks.
The first part of the course includes several lectures, but its center of gravity is a number of seminars in which theoretical and legal texts are discussed in small groups. The seminars have the dual purpose of giving the participants 1) a good grasp of disagreements on the nature of in/equality and how law might mitigate or reproduce in/equality, and 2) the skill to analyse empirical and legal issues with the help of theoretical tools.
During the second part of the course, each student will write an essay on a topic of choice connected to the themes of the course. To assist the writing process, supervision will be offered in smaller groups or in one-on-one sessions. At the end of the course, students will present and defend their essays and also appear as opponents.
Course director: Karin Åberg
Informationstext kommer snart!
Syllabus (under revision) & reading list
Course coordinator: Anna G Waldenström
Kursens ges på engelska och läses tillsammans med utbytesstudenter.
As stated above, the course will be given in the English language. All lecture, course literature and online communication with teachers will adhere to this language. A healthy student composition is a 50/50 ratio between students from Swedish law schools and foreign exchange students. This is not only to highlight the differences in Intellectual Property legislation across European countries and other jurisdictions, but also to prepare non-native English-speakers for the use of the de facto lingua franca within the international world of Intellectual Property. Learning how to effectively express the complex ideas about this subject in English is an important part of this course.
Achieving the learning outcomes: knowledge that and knowledge how
Each week of the course will be set up so that so that the lectures start off at a theoretical level about the week’s subject matter. In close post-proximity to this the students are asked to apply what they’ve learned to a fictive situation (a ‘case’). What has been provided at a theoretical level does here become the ‘tools’ that the students are asked to apply in each case. In each case, the students have a ‘role’ or ‘interest’, meaning that they are not provided information about the case from a disinterested perspective, but rather as one of the fictional parties involved. The application of their theoretical learning can performed in a variety of ways, for example through the writing of brief memos, discussions on groups of 4-5 students or through actual roleplaying exercises session (see further below). After the students have performed this application, a feedback session will be held with the full class where the different applications proposed by the students are discussed and compared, and where the teacher can add on additional possible applications that may have been missed by the students. While the case-based approach force the students to creatively apply the generic teaching, the feedback brings them back to a more generic level again, and ties their personal experience back to the generality of the subject as well as to the fact that in the case at hand there may have been alternate applications provided by the other students, each with some merit and weakness.
The exercises will have a standard format where each group of (4-5) students are given a set of documents describing a case of a conflict between two companies, involving Intellectual Property at the heart of the conflict. Each student group will be paired with another student group and they will have asymmetric information regarding the case, as well as having a stated set of interest in the conflict. In 2-3 hour sessions, the students then have to act out negotiation settlement discussion, with the other group as their opponent. The settlement agreed upon will then be delivered to the teacher, and used as the basis for the full-class feedback session.
Switching between the theoretical level and the cases of application will help the students achieve not only knowledge about the field of IP, but also to achieve practical skills regarding how to successfully wield the legal tools. The feedback sessions where the students then get to see the conflict from alternative perspectives and where they get the opportunity to hear the views and experiences of their fellow students who went through the same case is aimed at giving all of them a wider understanding of how a case can be solved in multiple ways while using the same legal tools. This method is intended to shift the students’ perspective back and forth from the general to the particular, from the theoretical to the concrete – the ultimate aim of the method is to ensure that students achieve a flexible form of learning that enables them to adapt a legal framework to a wide variety of potential situations. The ability for students to shift between these levels is at its core tied to the way of thinking and practicing of the lawyer mind.
The course philosophy is that the feelings aroused in the students can be the most powerful influence on learning, and that the particular approach to the subject created through the use of role-based cases helps generate strong feelings in the students by making them committed to a situation where they feel responsible for the particular outcome. It follows that the best way for the participants in the course to learn the ways of thinking and practicing of the Intellectual Property mind is to be socialized into it by passing through it and by working within the field, albeit during simulated circumstances. Thus the students get to know and understand the intricacies of this social practice, and acquire not only the knowledge of legal facts, but also the related skills and abilities.
Content-wise, during the first week of the course a general introduction/refresher concerning Intellectual Property will precede consideration of some issues relating to the impact of copyright law on innovation in the Internet environment.
In the following weeks some broader questions of innovation policy and theory will also be discussed. Some focus will also be on the particular role of the concept and theory of ‘property rights’ in ‘intellectual property’.
During that time students will also develop their individual submissions concerning the moot problem. This will be done on an individual basis, not in group-work.
A third part of the course will consist of a more thorough critical exploration of specific topics concerning the relationship between intellectual property law and innovation. We will examine the law/policy interface on the basis of specific issues. These classes will be on more of a discussion basis, presuming more preparatory reading.
Later in the course students will work in teams to develop written submissions for the moot and then also conduct actual moots. These submissions will form the basis for examination of the course learning outcomes.
Presence during classes is not compulsory, but strongly encouraged. As indicated, class participation is a small part of the overall assessment.
Commentary on assessment philosophy
The teaching methods are mirrored in the assessment methods whereby the students are asked both to give an overview of some area of the legal field of Intellectual Property law as it relates to the Innovation concept as well asked to analyze a concrete fictional case and provide the arguments relevant from a certain perspective. Furthermore, the students will be required to defend their arguments in oral examination that takes the form of simulated court proceedings (aka ‘moots’). The final moot is aligned with the forms of exercise that have taken place during the course though its status as an examination point and its formal setting elevates it to culminating experience in the mind of the students. (See further Entwistle 2009, pp 103-109.)
Commentary regarding literature
Prescribed Textbook
Pila/Torremans “European Intellectual Property Law” Oxford University Press 2019.
This is not as much the prescribed textbook as the recommended one. It’s fairly recent and suited to the course’s purpose, but there may be other European IP textbooks which you prefer, that will serve you well.
Other material
During the course you will be provided with other articles and papers that will be either of a complementary nature or providing the basis for our seminars. In addition, you will be expected to read and explain quite a bit of case-law from the European court of justice as well as the US Supreme Court, obviously this exact material changes annually to reflect the fluent field of intellectual property law.
Course director: Kristoffer Schollin
Kursen behandlar publika aktiebolag vars aktier är börsnoterade. Den ska ses som en fortsättning på kursen komparativ bolagsrätt men kan läsas separat.
I den första delen av kursen får studenten en översikt av den svenska aktie- och kapital-marknadens funktion, varvid bl.a. beskrivs olika typer av finansiella instrument och institutionella förhållanden på aktiemarknaden.
Vidare belyses i ett ämnesöverskridande perspektiv frågor som rör den situationen att ett aktiebolag går från privat bolag till aktiemarknadsbolag. Dessutom behandlas rättsliga och praktiska frågor som rör aktiemarknadsbolag, framför allt olika slag av informationsregler. I detta sammanhang uppmärksammas också frågor om kursmanipulation och s.k. insiderhandel.
Avslutningsvis uppmärksammas samgåenden mellan aktiemarknadsbolag, särskilt genom offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden. Genomgående ges stort utrymme åt internationell reglering på området, framför allt det harmoniseringsarbete som pågår inom EU.
Under den andra delen av kursen skall varje student författa en kort uppsats.
Kursansvarig: Rolf Skog
För tillträde till kursen krävs att den studerande är antagen till Juristprogrammet samt att den studerande klarat 150 högskolepoäng, varav allt från termin 1-5 på juristprogrammet.
Det övergripande temat för kursen är det familjerättsliga regelverkets beröringspunkter och betydelse för rättsliga bedömningar på andra rättsområden och vice versa. Undervisningens upplägg och utformningen av examinationerna är orienterad mot att studenten skall tillägna sig en god analytisk förmåga samt en god förmåga att kommunicera sina resultat, såväl skriftligt som muntligt.
Kursen är indelad i två block. Det första blocket inleds med föreläsningar om familjerättens historiska utveckling samt den nutida familjepolitiken. Därpå följer ett antal temaveckor (5-6 olika teman) där den familjerättsliga lagstiftningen behandlas i relation till något eller några andra rättsområden. Temaveckorna inleds med en eller flera föreläsningar som syftar till att belysa ett eller flera för det aktuella temat särskilda problemområden. Under föreläsningarna kommer också en specifik temauppgift att presenteras. Studenterna skall arbeta i grupp med temauppgiften och presentera sitt resultat dels i form av en skriftlig promemoria, dels i form av ett muntligt anförande. Samtliga gruppers arbeten examineras genom den skriftliga och muntliga presentationen under ett avslutande temaseminarium. Prestationen betygsätts med betygen B (Godkänd) eller U (Underkänd). Vilka teman som kommer att behandlas inom ramen för 2024 års kurs är ännu inte helt klara men exempel på teman som kan komma att behandlas är familjerätt – socialrätt; MR-perspektiv på familjerätten; familjerätt – migrationsrätt; familjerätt – allmän förmögenhetsrätt; bemötandefrågor.
Det andra blocket består i ett individuellt uppsatsarbete där studenten under 2-3 veckor skriver en kortare uppsats inom något av de områden som har behandlats under temaveckorna. Uppsatsen betygssätts med betygen AB (Med beröm godkänd), Ba (Inte utan beröm godkänd), B (Godkänd) eller U (Underkänd). Betyget på uppsatsen är också slutbetyget på kursen under förutsättning att övriga moment har genomförts med godkänt resultat.
Kursansvarig: Torbjörn Odlöw
This course deals with the most current issues of security law in the EU and global contexts. We will discuss the EU’s security agenda and the legal challenges it poses such as that of due process rights and data protection. We will also discuss EU security regulation in a broader framework by placing it in a comparative constitutional law perspective and assessing it in the light of, for example, US practices as well as other countries. Moreover, we will discuss the notion of a European solidarity with regard to the EU ‘s responses to security matters.
In short, the course explores a policy domain in EU law (the “Area of Freedom, Security and Justice”) and introduces the topic of comparative constitutional law. This field of law is worthy of special attention because of its high-stakes content (particularly from an individual and a state perspective, security, human rights, data protection etc.). As the EU policy Area of Freedom, Security and Justice becomes more and more intertwined with ‘mainstream’ EU constitutional law, students are offered an advance course into the dynamics of EU security regulation while asked to reflects on its deeper theoretical meaning and thereby aiming at linking this course to their previous studies (e.g. constitutional law, criminal law, international law, migration law). Additionally, the course draws on critical insights from criminology, political science and international relations as well as political theory.
The course is freestanding but students are encouraged to also take the EU Constitutional Law course (HT part 1).
Examination: course essay and oral presentation.
Language: English
Course director: Ester Herlin-Karnell
För tillträde till kursen krävs att den studerande är antagen till Juristprogrammet samt att den studerande klarat 150 högskolepoäng, varav allt från termin 1-5 på juristprogrammet.
Särskilda förkunskapskrav: Godkänt resultat på kursen Skatterätt med redovisning (HRO700).
Vissa moment på kursen ges på engelska.
Internationell beskattningsrätt är en fördjupningskurs som vänder sig till dig som är intresserad av en skatterättslig fördjupning både avseende individer och företag i en internationell kontext. Här läggs fokus på frågor rörande den metod och källhantering som är utmärkande för den internationella skatterätten med reglering på flera olika nivåer som samspelar, däribland nationell skatterätt, skatteavtal, socialförsäkringskonventioner och EU-skatterätt. Kursdeltagarna kommer också i kontakt med praktiker som hanterar utsändning av personal och internationella företagsbeskattningsfrågor.
Den första delen av kursen syftar till att ge en överblick över de svenska interna regler som behandlar beskattning av fysiska och juridiska personer i situationer med internationell anknytning, samt att ge en överblick över EU-skatterätten och skatteavtalsrätten. Efter detta följer ett avsnitt som syftar till att fördjupa förståelsen av skatteavtalsrätten, följt av ett block som är inriktat på den internationella socialavgiftsrätten.
I följande avsnitt görs nedslag på olika specifika problemområden, med fokus på internationell individbeskattning. Kursen innefattar också flera övningstillfällen inriktade på tillämpningen av juridisk metod avseende beskattning av fysiska och juridiska personer och betalning av socialavgifter i situationer med internationell anknytning. I kursen ingår också som ett moment att studenterna genom arbete i grupp ska sätta sig in i ett för kursen relevant ämnesområde och genomföra en föreläsning om detta.
Området har en kommersiell sida och arbetsmarknaden för studenter inriktade på skatterätt har varit mycket god under senare år. Flera av våra före detta studenter jobbar idag med internationell skatterätt, men också med HR-frågor, på revisions- eller advokatbyrå och företag. Eftersom kursen behandlar centrala skatterättsliga frågor riktar den sig också till studenter som till exempel är intresserade av arbete i förvaltningsdomstol, på Skatteverket eller Försäkringskassan.
Kursansvarig: David Kleist
Are you generally interested in legal aspects of trade and transport? Would you like to explore the legal aspects of digitalisation and sustainability using trade and transport as the context? Then you may consider attending this course during the fall semester. This is the second course within the field of maritime law that the Department of Law has invested in.
The course provides the framework for international trade, where trade is viewed from an integrated perspective. The course covers several essential areas of shipping law which comprises international convention regimes and domestic law. The course is divided in two parts. First, it introduces the substantive elements of shipping law and then dwells upon conflict of laws that arise due to the international nature of the shipping business. Second, the course introduces regulatory aspects of shipping (IMO instruments) with particular focus on maritime safety and maritime security. Emerging legal issues related to digitalisation (eg, autonomous ships) and sustainability concerns (eg, emissions) are dealt in the course in contextual detail.
Course director: Abhinayan Basu Bal
Kursutbud VT27
Del 1
Kursen utgör inte något Obligationsrätt 2.0. Inte heller kommer i kursen speciella avtalstyper eller avtalsklausuler att dryftas.
Istället avser kursen att ge en omfattande fördjupning i kontraktsrättens teori och praktik. Detta innebär att kursen genom moment som avser praktiskt hantverk försöker ge också en teoretisk fördjupning.
Kursen omfattar efter en repetitionsvecka fem moment: en serie teoriföreläsningar, rättsfallsanalys, ett undervisningspass som varje student ska hålla, fallösningsseminarier och ett förhandlingsspel som går igenom hela kursen. Teoriföreläsningarna avser kontraktsrättens specifika teoretiska miljö och behandlar frågor som kontraktsrättens rättskällelära, nordisk rätt och kontraktsrättens digitalisering. I blocket rättsfallsanalys övas deltagarna i ett bädda in ett rättsfall i dess teoretiska kontext, i att se de systematiska sammanhangen mellan ett prejudikat och det rättsområde till vilket prejudikatet hör. I studentundervisningen får varje student ett tema inom vilket studenten ska hitta ett ämne som lämpar sig för ett föreläsningspass för kursen i upp till två undervisningstimmar. I fallösningsseminarierna diskuteras olika partsperspektiv, och analyseras, hur olika parters specifika perspektiv på olika frågor påverkar argumentationen; dessutom övas förstås den materiella kontraktsrätten. I förhandlingsspelet delas studenterna in i olika lag som för var sin huvudman och enligt för varje lag specifika instruktioner ska förhandla fram ett konsortialavtal inför deltagande i anbudsgivningen i en offentlig upphandling. Förhandlingsspelet ledsagas av advokatbyrån Vinge, som coachar lagen och i vars lokaler slutförhandling sker mot kursens slut.
Kursen utgör en portföljkurs. Varje moment i kursen genererar ett underlagsmoment; därtill kommer en reflektion över deltagarens muntliga aktivitet i kursen. Mot kursens slut författar varje deltagare en skrift i vilken förklaras, hur deltagarens underlagsmaterial visar att vederbörande uppnått kursens enligt kursplanen stadgade mål.
Förutom coachningen genom advokatbyrån Vinge sker all undervisning av Jakob Heidbrink, som också är kursens enda examinator.
Sammantaget syftar kursen alltså till att ge deltagarna en djupdykning i både den teoretiska och den praktiska kontraktsrätten. Möjligen kan någon extern föreläsare komma till. Kursen är intensiv och lämnar lite utrymme för andra åtaganden, men ger såväl praktiska som teoretiska färdigheter och förmågor som ska ge en gedigen förberedelse på yrkeslivet för den som siktar på att syssla med kommersiell kontraktsrätt i praktiken.
Kursansvarig: Jakob Heidbrink
A course for those interested in AI and its impact on law.
It is undeniable that the technological development taking place in society, with artificial intelligence (AI) at the forefront, affects the law. To understand this development and how it drives and challenges legal science and practical legal work, we need to study AI, technology, and law together and in an interdisciplinary manner. If you are interested in frontier technology, AI, and in exploring legal approaches addressing new societal and technological challenges, this is the course for you.
Why should I choose the AI & Law course?
In a short frame of time AI has gone from being a phenomenon only found in science-fiction to an everyday addition that drives law, technological development, and the market. Various industries and societal sectors are today increasingly using AI. AI solutions are already embedded in the judicial system, the financial sector, the transport sector, healthcare, the entertainment industry, etc. Robots, bots, and apps based on machine learning have become standard. The law has recently begun to understand and frame these technologies, but many legal questions remain unexplored, and answers are few, or lacking in many respects. This course is aimed at students interested in entering a constantly evolving field that requires multidimensional thinking.
What do I get out of the course?
This course asks the very broad and challenging question: what should a lawyer know about AI in order to understand its arrival?
We are still midway through a paradigm shift, which means that we experience the legal order, the legal profession, and legal science as being under great pressure brought on by the advent of AI technology. However, there are also simultaneously vast possibilities and new ways of approaching law and society, that the development of AI has given rise to. In this course, we study AI from different legal and socio-legal perspectives.
The course is both practical and theoretical. We work with doctrinal legal approaches, studying current law, legal cases, etc. but we also explore the more experimental, speculative, and interdisciplinary methods. We discuss labour, human and algorithmic decision-making, machine learning, and AI-powered platforms.
Form of the course
The course is case-based, often referring to and working with real-life examples. The students will also be asked to find their own examples based on the different thematic elements. We work both individually and in groups.
During the course, several guest lecturers who are experts and who in various ways practically work with AI will be invited.
Examination consists of a presentation of a group work (5 credits) and an individual or group-authored essay (10 credits).
Course director: Merima Bruncevic
In a globalized world, the ability to communicate with foreign colleagues and understand what distinguishes our legal tradition from theirs is an indispensable skill for a lawyer who has the ambition to achieve professional excellence.
With this in mind, this course aims to compare different legal systems to achieve a deeper understanding of the forces that through history have influenced their development. Apart from helping students attain a higher level of legal understanding, education and culture, the aim of the course is to give the students intellectual tools that will help them when they come into contact with rules, actors and thought models that do not belong to the Swedish tradition.
The course begins with a critical discussion of the division of the world's legal system into so-called legal families. Thereafter, the relationship between a country's general culture and its legal tradition is studied. Among others, ideas and theses from Charles de Montesquieu, Friedrich Karl von Savigny, Alan Watson and Pierre Legrand will be discussed.
The main body of the course consists of a legal-historical and comparative analysis of the western world's three main so-called "legal families": civil law (with special focus on France and Germany), common law (focusing on England and the United States) and the Scandinavian legal family.
Within the different legal families, particular emphasis will be placed on the sources of law, on the various actors operating in the legal systems (e.g. lawyers and judges), on the legal method and on legal institutions that characterize a particular legal system (e.g. judicial review in the US).
Examination of the course will take place through seminars and a written exam at the end of the course.
Course director: Max Lyles
Det framhålls ofta bland svenska jurister att EU-rätt är nationell rätt, men samtidigt lyser EU-rättsliga resonemang ofta med sin frånvaro i såväl domar som förarbeten. Det är nästan som om svenska jurister ibland väljer bort rättsliga lösningar som bygger på EU-rätten – snarast på grund av att de är just EU-rättsliga. Så, det kanske är så att många tänker på EU-rätt som något annat än nationell rätt – eller både ock?
Vad kan detta bero på, och vad kan man göra åt det?
Dessa frågor är anledningen att denna kurs finns tillgänglig som fördjupningskurs på juristprogrammet i Göteborg. Förhållandet mellan EU-rätt och nationell rätt är komplicerat. Den inom EU-rätten centrala regeln om EU-rättens företräde bygger på utgångspunkten att EU-rätt och nationell rätt är två olika fenomen. Samtidigt uttrycks ofta, särskilt av EU-domstolen, att EU-rätt och nationell rätt är delar av ett enhetligt system. Denna dubbelhet är ägnad att skapa förvirring och otydlighet. Den förstärker också den felaktiga föreställningen om att EU-rättsliga rättskällor under vissa förutsättningar kan väljas bort vid rättslig analys.
På den här kursen får studenterna utveckla sin förståelse för hur EU-rätten verkar i, och påverkar, det vi tänker på när vi pratar om nationell (svensk) rätt. Målet med kursen är att studenterna skall förbättra förmågan att identifiera när EU-rättsliga rättskällor kan tillämpas, även när detta inte är uppenbart givet omständigheterna i det specifika fallet.
Målet med kursen är att studenterna både skall lära sig hur EU-rätt används i praktiken och kunna diskutera dessa erfarenheter med hjälp av teoretisk forskningsbaserad kunskap om EU-rätt. Detta innebär att relationen mellan EU-rätten och den nationella rätten står i fokus. De frågor som tas upp på kursen tar ofta utgångspunkt i konstitutionellrättsliga frågor, som t.ex. förutsättningarna för att EU:s sekundärrätt skall tillämpas i nationell domstol, men kursen hanterar också frågor av mer materiellrättslig karaktär, exempelvis de rättigheter som följer av EU-fördragens regler om fri rörlighet och EU:s stadga om grundläggande rättigheter.
Det pedagogiska upplägget innefattar såväl föreläsningar som seminarier och författande av både kortare och längre texter. Examinationen sker genom bedömning av inlämnade uppgifter som vägs samman till ett betyg. Antalet inlämningsuppgifter, och utformningen av dessa, kan variera från ett år till nästa, men kursen håller ett jämnt tempo från första till sista dag.
Den här kursen passar dig som:
- är intresserad av EU-rätt
- gillar kursupplägg där man som student har många möjligheter att visa sina kunskaper och färdigheter
- gillar kurser där man får möjlighet att diskutera sina egna bedömningar och slutsatser under seminarier tillsammans med andra studenter
- vill träna på att skriva
- trivs med kurser där arbetsbördan är jämnt fördelad från början till slut
- är intresserad av att förstå mer om hur man själv lär sig EU-rätt
Kursansvarig: Andreas Moberg
Kursen ger en fördjupad förståelse för socialförsäkringsrätten som rättsområde och dess roll i välfärdsstaten. Med utgångspunkt i centrala begrepp och rättsprinciper behandlas frågor om försäkringstillhörighet, sjukförsäkring, bostadsstöd, återkrav och den rättsliga regleringen kring familjebidrag och försörjning. Undervisningen kombinerar juridisk analys med socialpolitiska perspektiv och anknyter till aktuell forskning och lagstiftningsutveckling. Kursen innehåller föreläsningar, diskussionsseminarier och rättsfallsstudier. Frågor om metod lyfts särskilt, såväl juridisk metod som rättsvetenskaplig metod, vilket ger god förberedelse för examensarbetet. Studenterna får också inblick i vilka som är de centrala aktörerna inom området, såsom Försäkringskassan, Inspektionen för socialförsäkringen och det allmänna ombudet. Syftet är att stärka förmågan att analysera och bedöma rättsliga frågor inom socialförsäkringsrätten, ett centralt område i den offentliga rätten.
Kursansvarig: Sara Stendahl
För tillträde till kursen krävs att den studerande är antagen till Juristprogrammet samt att den studerande klarat 150 högskolepoäng, varav allt från termin 1-5 på juristprogrammet.
Framtidsfrågor
Klimathot, cirkulär ekonomi, utfiskning, övergödning… Vi översköljs av information om miljöhot och behov av åtgärder och förändrade beteenden. Det finns få rättsområden där arbetsuppgifterna ökat så tydligt som inom miljörätten. Trots mångårig reglering har många av hoten mot de resurser som är livsviktiga för vår överlevnad och välbefinnande ökat. Den intensiva regleringen har medfört en hög risk för regelkonflikter, inte minst eftersom miljörätten präglas starkt av folkrättslig och EU-rättslig normbildning, såväl som av nationell rättsutveckling. Miljörättsliga mål ställs också ofta mot andra mål som ska främjas av rättsordningen. Ofta råder också stor osäkerhet om hur befintliga regler och principer skall användas och tolkas då kunskapen om miljön och människors påverkan hela tiden förändras. Kort sagt så är miljörättens arbetsområden, liksom behoven av kompetens, stora.
Kursen syftar till att fördjupa både din kunskap om miljörätten som system samt din förståelse för regleringens roll i förhållande till miljöproblem och uppnåendet av målsättningen om en hållbar utveckling. För att ge en fördjupad förståelse för samspelet mellan olika regleringsnivåver, samt mellan miljön, rätten och andra samhälleliga faktorer, är kurser organiserad kring fyra fenomen som representerar betydande samhällsutmaningar: förvaltningen av hav och vattenresurser, motverkande av klimatförändringar, hållbar hantering av material och resursflöden, samt bevarande av biologisk mångfald.
Vill du skaffa dig en bredare miljörättsutbildning kan du kombinera denna kurs med t.ex. fördjupningskurserna ersättningsrätt, Maritime Environmental Law, eller EU Internal Market Law.
Praktik och teori
Kursen består av fyra olika moment där vi varvar enskilt arbete med grupparbete. Du ges en mer djupgående inblick i specifika delar av miljörätten samtidigt som de får en kunskap om mer generella dimensioner av miljörättslig metodik på internationell, EU, samt nationell nivå. Kursen examineras genom deltagande i övningar och seminarier, hemtentamen samt uppsatsskrivande.
Föreläsningar
Under kursen ges ett antal föreläsningar som inledningsvis syftar till att repetera den miljörätt som togs upp under T3 men som i huvudsak omfattar sådana rättsfrågor som inte berörts under grundutbildningen, t.ex. klimatanpassning av energisystemet, effektivare naturresursanvändning samt vattenförvaltning.
Seminarier
I syfte att få mer generell kunskap om miljörättsliga frågeställningar genomförs ett antal seminarier som bl.a. tar upp relationen mellan rätt och ekosystem samt analys av miljörättsliga styrmedel.
Uppsats
Under kursen ges du möjlighet att fördjupa dig ytterligare genom att skriva och presentera en uppsats tillsammans med några kolleger. Syftet är att träna skriftlig och muntlig presentation samt din förmåga att analysera regleringsteknik och hantera miljörättsliga problem.
Kunskap
Förutom att du lär dig mer om själva rättsområdet miljörätt syftar kursen till att du även skall öka dina färdigheter i skriftlig och muntlig framställning och din förståelse för rätten som samhälleligt fenomen.
Särskilt under seminarierna och uppsatsarbetet tränas muntlig presentation för att du skall utveckla en bättre teknik och förståelse för olika presentationssätt. Uppsatsskrivandet förbereder dig som skall skriva examensuppsats. Opposition på uppsatserna genomförs för att ytterligare träna kritisk tänkande och det forskningsrelaterade hantverket.
Arbeta i grupp
Oavsett om man jobbar på byrå, myndighet, kommun eller företag utförs idag mycket av juristens arbete i grupp. Många studenter har uttryckt positivt förvåning över hur tekniken för grupparbete kan utvecklas.
Arbetsmarknaden för jurister med miljörättskunnande är bred. Arbetsgivare är advokatbyråer, miljökonsultföretag, universitet, statliga myndigheter såsom Naturvårdsverket, Hav- och vattenmyndigheten och länsstyrelser. Under senare år har många av byråerna förstärkt sin miljörättskompetens.
Kursansvarig: Niels Krabbe
The movement of humans across borders remains at the core of contemporary political debates in and beyond liberal economies. The point of this course is to develop participants’ understanding of how international, regional and domestic law interact in the migration field. We intend to cover the themes of asylum-related migration, family reunification and labour migration in the form of lectures, seminars and a presentation exercises. The different types of experiences by migrants and factors impacting on migration are also part of the course offer, such as nationality, age, gender, socioeconomic resources and ethnicity.
The international law of migration will command much space in the course, but we will follow its ripple effects into EU law and Swedish domestic law and practice, as an example of a Member State jurisdiction. While its main focus is on law, the course features an interdisciplinary edge, drawing on insights from the social sciences, humanities and from medicine. You will meet a team of highly motivated teachers, with many being able to fall back on a considerable experience from migration-related work in courts, authorities or NGOs. We shall also arrange study visits to relevant institutions. Overall, the course is designed to produce critical practitioners and practical critics.
Transnational migration law is also thematized as a field of research, with
theoretical and interdisciplinary resources for practical legal work taking centre
court.
The course thematizes transnational migration law in three situations:
1. At the border. The focus is on the capability to understand and represent
the single migrants’ legal position at a territorial or administrative border.
2. In the courtroom. The focus is on the capability to understand and
represent transnational migration law in the pursuit of legal procedures
before authorities and courts.
3. In the boardroom. The focus is on the capability to understand and
represent transnational migration law for the pursuit of legal policy goals or
strategical goals.
This course is taught in English.
Course director: Gregor Noll
Are you generally interested in commercial law? Do you have an interest in trade, transport, digitalisation and sustainability? Would you like to negotiate a contract with practical inputs from industry experts? Then "Shipping Law, Digitalisation and Sustainability" could be a course for you to consider during the spring semester. Also, this is the third course within the field of maritime law that the Department of Law has invested in.
The course deals with the legal framework of international trade and transport with particular focus on sea carriage, as a substantial portion of international trade is transported by sea. The course covers essential areas of commercial shipping and trade law which comprise both international convention regimes and domestic laws. Five main subject areas covered under the course are – bills of lading and charterparties, other contracts of carriage including multimodal transport, law of marine insurance, law of international sale of goods, and trade finance law. Emerging legal issues related to digitalisation and sustainability concerns connected to commercial shipping and trade are dealt in the course in contextual detail.
The course adopts a practical approach as a part of the evaluation is conducted through a contract negotiation exercise. The course is delivered by in-house and guest faculty along with practitioners from shipping, banking, insurance and law.
Course director: Abhinayan Basu Bal
Del 2
Kursen ges på engelska.
This is a course in Innovation Law focusing on relevant legal areas and legal constructions for technology-based innovations. The course is closely related to the courses Intellectual Property Law and Innovation (HRS101), Property Credit and Insolvency Law (HRS295) and Teoretisk affärsjuridik (HRS290).
Aim and purpose
The aim of the course is to provide theoretical knowledge and practical experience on how interaction between law and technology creates conditions for legal control and governance of technology-based innovations, including management of intellectual assets and property. The course focuses on teaching students how patents and other IPRs in combination with secrecy- and contractually-based control are means for (i) designing and managing the resource base of the innovation project or firm (ii) to manage claims and organizing innovation processes (iii) implementing value creation models for technological innovations. The course also focus on teaching students how legal frameworks for data protection, cyber security, medical devices, research ethics, procurement etc. are critical means for designing and monitoring sustainable legal compliance models for the development and utilization of technology-based innovations.
Said capabilities are critical for lawyers, business leaders and other people in executive positions in order to facilitate strategic and sustainable decision making in technology-based business and operations.
Course structure, pedagogy and examination
The course contain lectures, seminars and group work. A large part of the course is carried out through group work where students are trained in specially designed innovation-based case studies to shed light on how the interplay between law and technology creates conditions for legal control of technology-based innovations and innovation processes. The teaching focus on roles, capabilities and norms in said simulated innovation environments
The pedagogy of the course builds on an action-based role-play model, where students participate by working in simulated practical cases. The students mainly work with the objective to claim and assess legal control of innovations and intellectual assets, as well as designing, implementing and assessing legal based compliance models. The aim is to give students a holistic picture about the critical role of intellectual property rights and market regulations to develop, implement and manage technology-based innovations into sustainable value offerings.
The students are examined through oral and written assignments, both individually and in groups. The examination activities collectively constitutes an examination portfolio. The student’s course grade is based on the total score in the examination portfolio.
Course director: Ulf Petrusson
Kursen vänder sig till dig som har ett intresse av att lära dig mer om straff- och straffprocessrätt, och då särskilt arbetet med straffprocessen. Syftet med kursen är att fördjupa dina kunskaper och din förståelse för straffprocessen men också straffrätten ur ett såväl praktiskt som teoretiskt perspektiv. I kursen kommer vi att behandla straff- och straffprocessen utifrån olika rättsliga aktörers perspektiv (polis, åklagare, försvarare, målsägandebiträde och domare).
Kursens innehåll
Kursen inleds med en repetition och översikt över processrättens grunder, därefter behandlas straffprocessen från förundersökning till huvudförhandling och verkställighet där olika rättsliga aktörer och deras roll i den dömande verksamheten kommer att behandlas ur såväl ett praktiskt som teoretiskt perspektiv. Under kursens gång ska vi behandla det praktiska arbetet som åklagare, försvarare, domare etc. genom att bland annat träna förmågan att formulera rättsliga dokument, så som partsinlagor, rättsliga beslut osv. men också analysera och kritiskt reflektera över hur detta praktiska arbete får betydelse för processen och dess utfall (domen).
Straffprocessen kommer att behandlas utifrån en specifik straffrättslig aspekt som kan variera från år till år, det kan handla om våld i nära relationer, internationell brottslighet eller liknande.
Kursens upplägg
Upplägget på kursen varvas med föreläsningar, självständigt arbete, grupparbete och seminarier. Vid seminarierna förväntas samtliga kursdeltagare vara inlästa på litteraturen, förberett seminarieuppgiften och aktivt delta i seminariets diskussion.
Examination
- Salstentamen
- Ett obligatoriskt seminarium (som framgår av kursens schema)
Den huvudsakliga examinationen är en salstentamen. Ett av seminarierna på kursen är obligatorisk där övriga inte är det, men undervisningsmomentet är en viktig del av det praktiska lärandet och rekommenderas starkt.
Kursansvarig: Moa Bladini
This course deals with the most current issues of security law in the EU and global contexts. We will discuss the EU’s security agenda and the legal challenges it poses such as that of due process rights and data protection. We will also discuss EU security regulation in a broader framework by placing it in a comparative constitutional law perspective and assessing it in the light of, for example, US practices as well as other countries. Moreover, we will discuss the notion of a European solidarity with regard to the EU ‘s responses to security matters.
In short, the course explores a policy domain in EU law (the “Area of Freedom, Security and Justice”) and introduces the topic of comparative constitutional law. This field of law is worthy of special attention because of its high-stakes content (particularly from an individual and a state perspective, security, human rights, data protection etc.). As the EU policy Area of Freedom, Security and Justice becomes more and more intertwined with ‘mainstream’ EU constitutional law, students are offered an advance course into the dynamics of EU security regulation while asked to reflects on its deeper theoretical meaning and thereby aiming at linking this course to their previous studies (e.g. constitutional law, criminal law, international law, migration law). Additionally, the course draws on critical insights from criminology, political science and international relations as well as political theory.
The course is freestanding but students are encouraged to also take the EU Constitutional Law course (HT part 1).
Examination: course essay and oral presentation.
Language: English
Course coordinator: Ester Herlin-Karnell
The course has three overarching aims. First, to offer advanced students of the law program in depth theoretical and historical but also comparative knowledge about constitutional law and politics. Thus, the course explores different types of constitutions and constitutionalism, forms of constitutional review and the ways in which constitutions are interpretated and changed. The course will also zoom in on the legal, political and philosophical debates about a few specific constitutionally guaranteed rights and freedoms such as the freedom of expression. Second, the course will equip the students with a range of useful skills for the writing of a thesis in law, and more generally for doing research in law. Finally, the course is also intended to function as a collaborative exploratory space in which instructors and students together explore the field of constitutional law and politics and try out arguments.
The course has two parts. The first part is primarily geared at reading and discussing the readings in seminars. A few lectures will also be offered. The focus of the second part of the course is on writing and research design. The students will write an essay that is to be presented and defended at a seminar at the end of the course, in which other students will act as opponents.
Course coordinator: Leila Brännström
För tillträde till kursen krävs att den studerande är antagen till Juristprogrammet samt att den studerande klarat 150 högskolepoäng, varav allt från termin 1-5 på juristprogrammet.
Särskilda förkunskapskrav: Godkänt resultat på kursen Skatterätt med redovisning (HRO700).
Kursen i företagsbeskattning riktar sig till dig som är intresserad av att fördjupa dina kunskaper avseende företagsbeskattning inklusive mervärdesbeskattning. Kursen är hållbarhetsrelaterad och dessa frågor diskuteras särskilt genom ett grupparbete som löper genom hela kursen.
Kursen inleds med en repetition av grundläggande systematik och mervärdesbeskattningens grunder. Därefter ges en fördjupning avseende den centrala svenska företagsbeskattningen, så som sambandet mellan redovisning och beskattning samt de särskilda reglerna för fåmansföretag och handelsbolag. EU-skatterättsliga frågor som är centrala för företagsbeskattningen behandlas inom ramen för respektive kursmoment när EU-rätten aktualiseras. I kursens senare delar studeras inkomstskattereglerna för koncernbeskattning och omstruktureringar samt mervärdesbeskattningsfrågor relaterade till detta. I mervärdesskattedelen behandlas förutom frågor avseende omstruktureringar även frågor om mervärdesbeskattning på fastighetsområdet.
Under kursens första veckor finns ett närvarokrav (se kursplanen) som har tillkommit av administrativa skäl. Härutöver är deltagande i undervisningen frivillig. Kursen examineras genom ett grupp-PM samt redovisning av det och en skriftlig individuell tentamen. Tentamen består normalt av tre till fem kortare rättsutredningar. All kurslitteratur angiven på litteraturlistan är tillåtna hjälpmedel.
Kursansvarig: Patrik Emblad
Since the end of the Cold War, societies across Latin America, the former Soviet Union, Eastern Europe, Africa, and Asia have transitioned away from military dictatorship and authoritarian rule, often with the declared aim of establishing democracy and securing human rights. These transitions have varied markedly: some have been relatively swift and peaceful, others prolonged and violent, shaped by either conventional warfare or the dynamics associated with so-called “new wars”. The role of international society, particularly the United Nations, has likewise been uneven, at times decisive and at others largely absent.
Whatever their form, such transitions raise a fundamental question: how should societies confront a violent or repressive past in a way that enables the state once more to function as a moral agent? This question lies at the core of transitional justice (TJ).
Transitional justice pursues three principal aims: to secure accountability and redress for victims; to foster civic trust; and to strengthen the democratic rule of law. Victims are now widely recognised as having rights to truth, justice, and, where possible, reparation. By contrast, the failure to address past violations risks entrenching social division, undermining institutional trust, and impeding post-conflict recovery. TJ therefore encompasses a range of mechanisms, including international criminal law, truth commissions, institutional reform, and memorialization, deployed in different combinations.
International criminal law (ICL), as a branch of public international law, forms a central, though still developing, component of this framework. Its hybrid character, drawing on criminal law, human rights law, and international humanitarian law, renders it both complex and, in certain respects, incomplete. Understanding ICL thus requires situating it at the intersection of these fields.
International criminal tribunals (ICTs) have become increasingly significant in enforcing ICL. By adjudicating individual responsibility, they give effect to international legal norms and underscore the primary responsibility of states for their enforcement. At the same time, they are often associated with broader ambitions of justice, reconciliation, and reconstruction — expectations that are not always borne out in practice.
Situated at the intersection of law and politics, this course examines the structure, development, and operation of ICL. It combines introductory lectures on its historical and institutional foundations with more focused engagement with the core international crimes. Seminars address both theoretical and practical challenges arising from ICL’s distinctive character and its relationship with other branches of international law, with an emphasis on critical analysis.
The course is research-oriented, centered on active seminar participation and the production of a substantial research paper to be presented and defended at the end of the semester. The working language is English.
Course coordinator: Mikael Baaz
För tillträde till kursen krävs att den studerande är antagen till Juristprogrammet samt att den studerande klarat 150 högskolepoäng, varav allt från termin 1-5 på juristprogrammet.
Kursen ges på engelska och läses tillsammans med internationella utbytesstudenter.
The course “Marine Environmental Law” can be taken as part of the maritime study field of 60 credits. If so, it ends this year of studies. It can also be taken separately and then makes a good combination with courses in international law and/or environmental law.
Recent decades have seen a rapid growth of partially competing claims on the sea and its resources, nationally, regionally and globally. Historically, shipping and to some extent fishing have been the dominant uses of the seas. Around 90 percent of all international trade in goods involves shipping. Now there is increasing competition from e.g. ocean based energy generation and distribution, aquaculture, marine protected areas, and recreational uses. Not only does this cause competition for space, it can also increase the likelihood of accidents. The seas are also changing, sometimes dramatically as a consequence of direct (e.g. overfishing) and indirect (e.g. climate change) human impacts. This puts the existing governance structures to the test and also requires the development of new legal and governance models for utilization and preservation of the marine environment.
At the core of the course is the environmental impact caused by ship operations, including regular operations as well as accidents. However, shipping is placed in a broader framework of the substantive and institutional arrangements dedicated to the sustainable utilization of oceans and marine resources. The course covers topics such as sources of marine pollution; principles of marine environmental protection; state responsibility for harm to the marine environment; private law based responsibility and compensation regimes for ship source pollution; the law of salvage, towage and pilotage; and maritime spatial planning. In addition to international public law and (convention based) private law regimes, the role of the European Union in marine environmental governance is also analyzed.
The course includes lectures with representatives from industry working with marine environmental challenges. One exercise is held in the cargo handling simulator at Chalmers Lindholmen.
The course is taught in English.
The examination is based on student presentations at assessed seminars, a take home examination, and an essay that is presented and defended at a seminar.
Course director: Abhinayan Basu Bal
FAQ
Vad händer om jag registrerar mig till en kurs men inte läser den?
Det ingår 60 hp fördjupningskurser i juristprogrammet. Om du registrerar dig på en kurs räknas kursen in i din kvot av fördjupningskurser när du söker fördjupningskurser vid ett senare tillfälle.
Om student vill avregistreras från en fördjupningskurs och gör det inom 3 veckor från kursstart noteras det som tidigt avbrott, då räknas inte kursen in i kvoten om 60 hp fördjupningskurser. Om avbrottet görs senare än 3 veckor från kursstart blir det avbrott på kurs. Då ingår kursen i kvoten om 60 hp fördjupningskurser.
Du kan själv lägga in avbrottet i Ladok.
Jag vill läsa två fördjupningskurser under samma period, går det?
Nej, du kan bara läsa en fördjupningskurs i taget.
Jag vill bara läsa en kurs, går det?
Ja, du kan välja att bara söka en kurs, antingen första eller andra delen av terminen.
Min ansökan blev fel. Hur ändrar jag ansökan?
Fram till formuläret stängs (sista ansökningsdag) kan man fylla i formuläret igen. Vi använder senast mottagna ansökan.
När är sista ansökningsdag?
För HT 1 maj, för VT 1 november.