Processen för en strukturerad sökning

Planera

Formulera sökfrågor

Innan du börjar söka information är det viktigt att du har formulerat en frågeställning. Frågeställningen ligger till grund för alla dina sökningar. Du gör detta genom att avgränsa och tydligt definiera ett problemområde. Under arbetets gång kommer du sannolikt att justera din frågeställning allteftersom du utvecklar en djupare kunskap inom ämnesområdet.

När du har en frågeställning är det dags att börja fundera över ditt informationsbehov. Din frågeställning pekar mot ett eller flera ämnen. Du behöver förmodligen inte hitta källor om allting inom dessa ämnen, utan måste välja ut vilka aspekter som är intressanta för dig. Fundera också över vilken målgrupp du har och om det är någon särskild tidsperiod som är viktig att få med i sökningen.

Välj söktjänster

Vilken sökmotor, bibliotekskatalog eller databas ska du välja? Ditt ämnesområde spelar givetvis roll i valet, men det finns också andra faktorer att tänka på.

Söktjänster kan vara ämnesspecifika eller täcka flera ämnesområden. Därför behöver du veta vilken typ av information du söker. Du kommer förmodligen att behöva använda dig av flera söktjänster för att hitta tillräckligt många bra källor. De tjänster som vanligen används för vetenskapligt material har olika karaktär och ger dig tillgång till olika typer av och olika mängder resurser. De har alla sina styrkor och svagheter. Valet av söktjänster är därmed ett viktigt steg i din sökprocess.

Hitta och välj sökord

Om du ska söka inom ett nytt område eller forskningsfält är det klokt att identifiera viktiga nyckelbegrepp som används inom just detta fält. Du kan studera uppslagsverk, handböcker, övergripande kurslitteratur och studentuppsatser för att få en god bakgrund och samla in nyckelbegrepp. 

I de flesta söktjänster får du bara träffar på exakt det ord du använder. Om du till exempel skriver "miljö" missar du "miljöfrågor". Därför är det viktigt att du funderar genom dina sökord ordentligt innan du börjar söka. Tänk på

• möjliga synonymer
• singular/plural
• rätt stavning
• stavningsvarianter (framförallt brittisk och amerikansk stavning; exempelvis colour och color)
• böjningsformer.

Söka/hitta – avancerade sökstrategier

När du formulerat din frågeställning, identifierat söktjänster och formulerat söktermer är det dags att börja söka mer systematiskt.

I detta stadie kan du gynnas av att ha gjort ett par snabba sökningar. De enklare och mer översiktliga sökningarna är ett sätt att snabbt orientera sig inom ett forskningsfält. Att söka efter information för en fördjupad sökning inom ett specifikt forskningsområde, är ofta tidskrävande. För att spara tid och frustration är det en god idé att dokumentera dina sökningar:

• Skriv ner var du sökt och vilka kombinationer av sökord du använt.
• Ett referenshanteringsprogram kan hjälpa dig att samla in och organisera det du hittar.

Prova olika kombinationer av sökord

Kombinationer av sökord med AND/OR, frassökning, trunkering och fältsökning kallas för söksträngar. Bygg ihop söksträngar med ett par av dina sökord. Beroende på hur nöjd du blir med träfflistan kan du välja att ändra de sökord som du använde för att få ett annorlunda sökresultat. Eller lägga till ytterligare sökord för att minska antal sökträffar.

Nedan följer några av de vanligaste och mest användbara teknikerna för att styra och precisera din sökning.

Kombinera söktermer med AND/OR

Genom att kombinera dina sökord på olika sätt kan du avgränsa eller vidga din sökning. Detta gör du genom att använda AND/OR (och/eller):

• didactics AND "teachingmethods"
  AND avgränsar dina träffar. Alla sökord måste finnas med i träffarna. De flesta söktjänster gör automatiskt en OCH-sökning. Därför är det viktigt att inte skriva för många sökord på en gång. Börja istället med ett eller två sökord och lägg därefter till ett sökord i taget.
   
• didactics OR "teaching methods"
  OR breddar din sökning och ger dig fler träffar. Det räcker om ett av sökorden finns med i träffarna. Detta är användbart när du vill söka på synonymer till ditt sökbegrepp.

Trunkering – ett sätt att vidga din sökning

Trunkering innebär att du söker på ordstammen med olika ändelser. Ofta trunkerar du med asterisk (*). Vissa söktjänster har automatisk trunkering. I söktjänster som Google och Google Scholar kan du inte trunkera. I bibliotekskataloger och databaser styr du själv över om sökorden ska trunkeras eller inte. Tänk på att oönskade ändelser och sammansättningar också kan komma med i träffarna/träfflistan.

Exempel: teach* = teach, teaches, teaching, teacher, teachers…

Trunkering kan ge många träffar men i kombination med andra sökord kan trunkering vara användbart för att vidga ett eller flera av dina sökord. Testa dig fram!

Frassökning – vid sammansatta begrepp

När du vill söka på sammansatta begrepp behöver du använda dig av frassökning. Sätt orden inom citationstecken, till exempel "lesson planning" för att hålla ihop orden. Genom frassökning begränsar du antalet träffar till material som verkligen handlar om lektionsplanering. Du slipper irrelevanta träffar där "lesson" och "planning" står långt ifrån varandra i texten och handlar om något helt annat.

Fältsökning – avancerad sökning

I många söktjänster finns möjlighet att göra en avancerad sökning. Genom att skriva in dina sökord i olika fält i det avancerade sökgränssnittet väljer du att söka på titel, författare eller ämnesord med mera. Genom en sådan här så kallad fältsökning kontrollerar du var någonstans i träffarna dina sökord ska finnas. Fältsökning avgränsar din sökning och resultatet blir färre träffar.

Citeringssökning – hitta nyare forskning

Citeringssökning innebär att du utgår från en publikation du hittat och ser om någon annan forskare hänvisat till denna i sin egen forskning. Att söka på detta sätt leder dig till nyare forskning inom samma område som den publikation du funnit. För att följa citeringar kan du använda dig av en söktjänst som registrerar referenser.

Citeringssökningar erbjuds idag i artikeldatabaserna Scopus och Web of Science (tillgängliga för användare på Göteborgs universitet) och sökmotorn Google Scholar (fritt tillgänglig).

Värdera källorna

När du ska skriva texter under din utbildning kommer du att använda olika typer av källor som utgångspunkt för ditt arbete. Det kan bland annat vara böcker, vetenskapliga artiklar eller information som du hittar på olika webbplatser. Oavsett vilken källa det rör sig om är det viktigt att du granskar den kritiskt och värderar dess relevans för ditt ämne.

Källkritiska frågor

När du granskar tryckta och digitala källor finns det några frågor du kan ställa dig för att undersöka deras tillförlitlighet:

• Finns det en angiven författare eller utgivare, och kan du kontrollera deras auktoritet på området?
• Vilket syfte har innehållet? Vill författaren informera, påverka, provocera eller kanske sälja?
• Vilken målgrupp riktar sig texten till, och passar svårighetsnivån ditt syfte?
• När sammanställdes materialet, och är det uppdaterat nyligen? Finns det nya upplagor?
• Hur trovärdigt är innehållet? Hur väl täcker källan ämnet? Uppfattar du texten som objektiv? Om det finns referenser i texten och litteraturförteckning, är de relevanta?

Fokus: Källkritik på nätet

När du granskar webbplatser handlar det i huvudsak om att försöka avgöra om innehållet är trovärdigt och om du kan lita på författare eller utgivare. Ett sätt att skapa dig en uppfattning om tillförlitligheten är att kontrollera informationen i vissa delar av webbplatsen.

Kriterierna för granskning av webbaserat material är desamma som för tryckt material, men det finns ytterligare några saker som du bör kontrollera: