Skriv en akademisk text
Det akademiska skrivandet är en process som innebär att du lär dig medan du skriver. Det betyder att din text utvecklas och förändras i takt med att du får nya kunskaper, tankar och idéer. Behåll fokus under skrivprocessen genom att noga ta reda på vad som förväntas av dig och din text.
Uppgiftsinstruktioner
Inför en skrivuppgift är det viktigt att du vet vad du ska göra och vilka krav som ställs på din text. Här är några tips på hur du kan lägga upp arbetet:
- Läs noga igenom instruktionerna och frågorna som ställs.
- Om det är en hemtenta: identifiera vilken kurslitteratur som är relevant för uppgiften.
- Anteckna tankar och idéer som du får, till exempel i en tankekarta.
- Kontrollera att du har med allt som efterfrågas.
- Skissa på en disposition.
- Skriv ett utkast utifrån din disposition.
- Gör en tidplan för ditt arbete fram till inlämning.
- Avsätt tid till att bearbeta texten.
- Kontrollera att din text uppfyller krav på formalia och andra instruktioner som du fått för uppgiften.
Viktiga verb
Uppgiftsinstruktioner innehåller ofta verb som talar om vad du förväntas göra. Det är viktigt att du vet vad verben betyder eftersom de visar vilka krav som ställs på din text. Ibland kan ett verb ha en specifik betydelse inom ett visst ämne. Be din lärare förtydliga instruktionerna om du upplever att de är otydliga på något sätt.
Här är en lista över verb som ofta förekommer i uppgiftsinstruktioner på universitetet:
Analysera betyder att undersöka något noggrant, urskilja de enskilda delarna och egenskaperna och undersöka dem en i taget för att sedan försöka förstå helheten.
Argumentera betyder att framföra argument för eller emot något, till exempel en viss teori eller en ståndpunkt.
Beskriva betyder att berätta om något genom att redogöra för egenskaper eller ge en helhetsbild av till exempel en företeelse, en person, en text eller ett verk.
Diskutera betyder att jämföra något utifrån olika perspektiv och ställa synpunkter mot varandra.
Dra slutsatser betyder att presentera konsekvenserna av vissa fakta eller resultat och tydliggöra vad man kan förstå utifrån en problematisering, diskussion, argumentation eller ett resonemang.
Jämföra betyder att granska något i förhållande till något annat genom att urskilja och beskriva likheter och skillnader mellan till exempel olika begrepp, teorier eller texter.
Karakterisera betyder att beskriva kännetecken för till exempel ett sakförhållande, en person, en text eller ett verk.
Problematisera betyder att visa på komplexiteten i något, till exempel en ståndpunkt, en företeelse eller ett begrepp och diskutera och motivera vad som gör att något kan ses som ett problem, till exempel olika uppfattningar.
Redogöra för betyder att ge en utförlig beskrivning eller förklaring av något.
Reflektera betyder att fundera över en företeelse från ett visst perspektiv, återge sina tankar om det och ange skäl för sin uppfattning.
Resonera betyder att framföra en tankegång och förklara sitt sätt att tänka.
Tankeskrivande
Tankeskrivande används för att komma igång med skrivandet. Det handlar om att sätta ord på sina tankar för att i nästa steg kunna utveckla dem vidare.
Tankeskrivande kan ta formen av ofullständiga meningar, förkortningar, uppmaningar till dig själv eller citat från kurslitteraturen som du vill använda. Underlag för tankeskrivandet kan till exempel vara uppgiftsinstruktioner, anteckningar från föreläsningar som du varit på och kurslitteratur som du läst.
Att alltför tidigt i skrivprocessen fokusera på hur den färdiga texten ska se ut kan göra det svårt att komma igång. Under tankeskrivandet ska du därför försöka vara så okritisk som möjligt i själva skrivandet. Försök att lägga fokus på vad du vill säga, inte hur du ska säga det.
Tankekarta
Prova att göra en tankekarta, oavsett var i skrivprocessen du befinner dig. Tankekartan kan du använda för att skapa överblick, till exempel reda ut vilka delar som ingår i en uppgiftsinstruktion som har du fått. Du kan också göra en tankekarta när du vill fokusera på ett specifikt ämne och få idéer kring det utan att tänka efter för mycket.
Strukturen i akademiska texter
Akademiska texter kännetecknas av en tydlig struktur. På en övergripande nivå innebär det att texterna har en inledning, en huvuddel och en avslutning.
Inledning
I inledningen presenterar du för läsaren vad texten kommer att handla om. Det kan du göra med formuleringar som "Syftet är att diskutera..." eller "I texten kommer jag att argumentera för...". Sådana formuleringar förbereder läsaren på textens innehåll och underlättar läsningen av texten.
Huvuddel
I huvuddelen beskriver och utvecklar du det som du presenterat i inledningen. Här väver du in referenser till kurslitteratur och andra källor som är relevanta för uppgiften och ditt resonemang.
Avslutning
I avslutningen sammanfattar du vad du fört fram i texten. Återkoppla till inledningen genom att till exempel skriva "Syftet var att diskutera ..." eller "I den här texten har jag argumenterat för ...".
Styckeindelning, kärnmeningar och sambandsord
Akademiska texters struktur kännetecknas också av en genomtänkt styckeindelning, sammanfattande kärnmeningar och textbindande sambandsord. Denna struktur används för att skapa en så kallad röd tråd som binder ihop innehållet. Att känna till strukturen kan underlätta både läsandet och skrivandet av akademiska texter.
Uppsats och rapport
Inför din examen kommer du troligen att skriva ett mer omfattande arbete i form av en uppsats eller rapport. Eftersom det finns olika skrivtraditioner kan strukturen i uppsatser skilja sig något åt beroende på inom vilket ämne de skrivs och vilken typ av undersökning som ska göras. De flesta uppsatser har dock en gemensam övergripande struktur som kallas IMRoD. IMRoD står för Inledning, Material och metod, Resultat och Diskussion.
Många institutioner har en uppsatsmall att utgå ifrån där det framgår hur uppsatsens olika delar ska disponeras och vad respektive del ska innehålla. De här avsnitten brukar ingå:
Källor och lästips
Blomström, V. & Wennerberg, J. (2021). Akademiskt läsande och skrivande (Andra upplagan ed.). Studentlitteratur.
Dysthe, O., Hertzberg, F. & Løkensgard Hoel, T. Skriva för att lära: Skrivande i högre utbildning (2., [rev.] uppl. ed.). Studentlitteratur.
Strömquist, S. (2019). Uppsatshandboken: Råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser (Sjunde upplagan ed.). Studentlitteratur.
Studieverkstaden vid Umeå universitet: Akademiska språkhandlingar - att förstå uppgiften.
Gå till studieverkstadens lista över akademiska språkhandlingar