Diskriminering, trakasserier och kränkningar

Diskrimineringslagen beskriver vad som är diskriminering. För många är ordet diskriminering detsamma som orättvis behandling, men för att något ska räknas som diskriminering enligt lagen måste det:

• Vara en person som blivit missgynnad eller kränkt.
• Handla om en av de sex former av diskriminering som beskrivs i lagen (se nedan).
• Finnas ett samband med en diskrimineringsgrund (se nedan). Sexuella trakasserier kräver inte detta samband.
• Ha skett inom ett av de samhällsområden där lagen gäller, utbildningsområdet är ett av dessa.

Former av diskriminering:

• Direkt diskriminering
• Indirekt diskriminering
• Bristande tillgänglighet
• Trakasserier
• Sexuella trakasserier
• Instruktioner att diskriminera.

Diskrimineringsgrunder:

• Kön
• Könsöverskridande identitet eller uttryck
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionsnedsättning
• Sexuell läggning
• Ålder

Läs mer om diskriminering hos Diskrimineringsombudsmannen: Vad är diskriminering?

Trakasserier och sexuella trakasserier är två former av diskriminering. Utbildningsanordnare, som Göteborgs universitet, har enligt diskrimineringslagen särskilda krav på att utreda och åtgärda när vi får information om att någon känner sig trakasserad eller sexuellt trakasserad i samband med universitetets verksamhet.

Trakasserier och sexuella trakasserier är beteenden som är oönskade av den som blir utsatt:

• Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet och som har samband med en eller flera av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om kommentarer, nedsättande skämt, gester eller utfrysning.
• Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar blickar. Sexuella trakasserier är den enda formen av diskriminering som inte kräver ett samband med en diskrimineringsgrund.

Du kan läsa mer hos Diskrimineringsombudsmannen: Trakasserier och sexuella trakasserier i högskolan.

Missgynnande eller kränkning som inte har samband med en diskrimineringsgrund är i lagens mening inte diskriminering (undantaget är sexuella trakasserier). Då kan det handla om kränkande särbehandling som regleras i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen ger studenter samma rätt som anställda när det gäller en trygg och säker arbetsmiljö.

Kränkande särbehandling är ord eller handlingar som upplevs som kränkande. Handlingarna kan leda till ohälsa och medföra att den som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen. Om det upprepas och pågår under en längre tid kan det utvecklas till mobbning.

Arbetsmiljöverket om kränkande särbehandling och mobbning

Berätta för ansvarig på din institution
I första hand ska du vända dig till ansvarig vid din institution, scrolla ner och läs informationen från din utbildning på den här sidan. Om du inte vet vem du ska vända dig till kan du kontakta prefekten vid din institution eller någon annan som är anställd vid universitetet. När du har berättat för någon som arbetar på universitetet inträder universitetets utredningsplikt, det vill säga att vi måste utreda vad som har hänt.

Om du pratar med en studievägledare är det viktigt att tänka på att studievägledare har tystnadsplikt. Du behöver då vara tydlig med att hen får bryta tystnadsplikten och får lov att informera ansvarig prefekt om det du berättar.

Inga krav på hur du berättar
Det finns inga krav på hur du berättar, det kan vara muntligt eller skriftligt. Det är bra att känna till att en anmälan som inkommer till universitetet blir en offentlig handling som kan begäras ut av allmänheten. En muntlig anmälan skrivs ner och bli en offentlig handling.

Om du vill berätta anonymt
Det kan kännas tryggt att rapportera en händelse anonymt, men vi rekommenderar att alltid göra en anmälan med en tydlig anmälare.

Om du meddelar oss anonymt är det svårt att vidta lämpliga åtgärder. Vi kan behöva mer information från dig för att utreda och dessutom måste den utpekade få möjlighet att bemöta anklagelserna för att processen ska vara rättssäker.

Bra att veta är att det finns ett skydd mot repressalier, som innebär att du inte får utsättas för sämre behandling eller bestraffning för att du anmäler eller påtalar diskriminering.

Om du är osäker på om du vill anmäla en händelse till universitetet kan du kontakta GUS Studentombud för ett samtal.

Praktikanter är enligt diskrimineringslagen att likställa med arbetstagare på praktikplatsen. Du har en skyldighet att följa reglerna som gäller på arbetsplatsen, exempelvis för uppförande, och arbetsgivaren som ansvarar för din arbetsmiljö ska förhindra att du blir diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.

Om du upplever dig utsatt ska du därför anmäla det till arbetsgivaren, som fattar beslut om vilka åtgärder som vidtas.

Det kan även vara bra att berätta för någon på Göteborgs universitet. Även om vi inte kan utreda händelsen eller besluta om åtgärder, vill vi säkerställa att våra studenter har en bra VFU- eller praktikplats. Vi kan även stötta dig i att göra en anmälan.

För att den som vill anmäla eller delta i en utredning om diskriminering ska kunna göra det utan rädsla för negativa konsekvenser, finns ett lagstadgat förbud mot repressalier som i universitetets styrdokument kallas ett skydd mot repressalier. Skyddet innebär att personal vid universitetet inte får utsätta en person för bestraffning eller sämre behandling, och gäller för den som:

• Anmäler eller påtalar att diskriminering (inklusive trakasserier och sexuella trakasserier) eller kränkande särbehandling förekommit eller pågår.
• Medverkar i utredning.
• "Avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier”.

Diskrimineringsombudsmannen har mer information på sidan Förbud mot repressalier.

Om du vill prata med någon eller har frågor om ett särskilt område kan du vända dig till:

GUS Studentombud
Studentombuden vid Göteborgs universitets studentkårer kan ge stöd och information. De har inte den utredningsplikt som de anställda på Göteborgs universitet har och kan ge vägledning både innan och efter att du pratar med universitetet. Studentombuden kan även vara med som stöd när du möter universitetet.

Studenthälsan
Studenthälsan finns där för att stötta dig som person. De kan hjälpa dig att hantera oro, ångest och stress, även om de inte kan ge vägledning eller stöd i ärendet.

Någon på universitetet som du har förtroende för
Tänk på att vi som utbildningsanordnare har utredningsplikt. Studievägledare har tystnadsplikt, men så fort som övrig personal vid universitetet får kännedom om att det kan förkomma trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling finns en skyldighet att informera ansvarig chef om vad som hänt.

Diskrimineringsombudsmannen, DO
DO är en myndighet med uppdraget att arbeta mot diskriminering som erbjuder kunskap, stöd och vägledning kring diskriminering.

Om du upplevt diskriminering eller blivit utsatt för repressalier kan du även anmäla det till DO. (Om du blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på Göteborgs universitet ska du först informera oss, läs mer under rubriken Berätta för universitetet.)

Du kan också göra en anmälan om brister i vårt arbete med aktiva åtgärder.

Prefekten för den institution/motsvarande där du är registrerad är ansvarig för att undersöka vad som har hänt.

Det är inte alla händelser och situationer som ska utredas enligt universitetets rutiner för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling. Därför ska prefekten så snabbt som möjligt klargöra klagomålet – skaffa tillräckligt med information för att kunna avgöra om en utredning ska startas.

Du kan komma att bli kontaktad för ett första samtal där du får berätta vad som har hänt. Det brukar också hållas ett separat samtal med den som blivit anmäld.

När klagomålen är tillräckligt klargjorda för att kunna ta ställning till fattar prefekten beslut om det är möjligt att genomföra en utredning eller inte.

Exempel på situationer som hanteras i annan process:

• Generella studiemiljöproblem.
• Diskriminering som inte handlar om trakasserier eller sexuella trakasserier, till exempel betyg som inte har koppling till längre händelseförlopp och där detta ses som en del av trakasserierna.
• Konflikter där studiemiljön bättre säkerställs med andra åtgärder.

Syfte
En utredning ska klarlägga vad som hänt, säkerställa eventuella arbetsmiljöutmaningar samt förebygga liknande händelser framöver. Den ska se till att prefekten får ett sakligt underlag, framtaget på ett systematiskt och respektfullt sätt. Prefekten använder underlaget för att bedöma om det förekommit trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling.

Inga krav på hur utredning ska se ut
Utredningar kan se olika ut och det är därför svårt att beskriva hela processen. Ibland utser prefekt en utredare som sköter utredningen, ibland behöver flera personer intervjuas och ibland behövs bara två möten. Alla involverade i en utredning får information om hur deras utredning kommer att gå till.

Parterna ska höras och bemöta påståenden
Utredningen ska som minst innehålla samtal med de som är inblandade i händelsen eller händelserna; den som upplevt sig trakasserad eller kränkt, den/de som anses ha kränkt och eventuella vittnen.

Samtalen genomförs enskilt mellan de som ansvarar för utredningen, inblandad person och eventuell medföljande stödperson som fungerar som ett socialt stöd. En stödperson kan vara en företrädare för studentkåren eller ett studentombud vid GUS.

Alla parter i ett ärende ska ha partsinsyn, det vill säga att allt som sägs ska den andra parten kunna ta del av.

Beslut utifrån utredningen
Utifrån utredningen ska prefekten fastställa:

• Om det förekommit trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling i de undersökta situationerna.
• Om det funnits brister i universitetets systematiska arbetsmiljöarbete eller arbetet med aktiva åtgärder.
• Övergripande (sammanfattande) information om eventuella åtgärder som universitetet vidta som följd av genomförda utredningen.

Åtgärder
Åtgärder kan bara genomföras om utredningen visar att det har förekommit trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling eller funnits brister i universitetets arbete.

Om utredningen visar på att det finns eller har funnits brister i studiemiljön, det systematiska arbetsmiljöarbetet eller i arbetet med aktiva åtgärder ska Göteborgs universitet i samråd med arbetsmiljöombud och studentarbetsmiljöombud åtgärda dessa.

Universitet kan besluta om disciplinära åtgärder mot studenter som utsätter andra studenter eller personal för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i diskrimineringslagen. Detsamma gäller om studenter stör eller hindrar andra studenters utbildning, eller universitets verksamhet i övrigt. De disciplinära åtgärder som kan komma ifråga är varning eller avstängning från utbildningen i upp till sex månader. Läs mer på sidan om disciplinärenden.

För enskilda medarbetare övervägs arbetsrättsliga åtgärder enligt en fastställd process vid misstanke om oegentligheter, misskötsamhet, beslut om disciplinär åtgärd och skiljande från anställning.

Uppföljning av åtgärder
Uppföljning planeras och genomförs på de åtgärder som har beslutats. Den ska se över om insatserna har åtgärdat och minimerat, helst eliminerat, de risker som upptäcktes i utredningen.

Information till inblandade
Det finns inget krav på hur beslut ska kommuniceras till berörda personer i ett ärende, endast att berörda personer ska delges universitetets beslut. Om det vidtas åtgärder är det inte alltid så att alla parter får information om åtgärderna.