Den 9 maj 1950 undertecknades Schumandeklarationen. Europadagen firas för att uppmärksamma detta samarbete som lade grunden för EU. Statsvetaren Lisbeth Aggestam ser både stora utmaningar och ljus i horisonten för EU:s framtid.
Europadagen firas för att uppmärksamma årsdagen för Schumandeklarationen från 1950. Deklarationen innebar en ny era av fred och demokratiskt samarbete i Europa och lade grunden till dagens EU. Det europeiska samarbetet har sitt ursprung i Kol- och stålunionen som bildades mellan Västtyskland, Frankrike, Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg år 1951. I dag har unionen 27 medlemsstater, vilket är merparten av Europas länder. Besluten som fattas på EU-nivå har direkt eller indirekt inverkan på de omkring 450 miljoner människor som bor i EU.
Lisbeth Aggestam är statsvetare och forskar om utrikespolitik och internationell politik vid Göteborgs universitet. Hon är bland annat expert på EU som global aktör.
Lisbeth, varför är det viktig att fira Europadagen?
Bild
Lisbeth Aggestam anser att EU:s roll och enighet sätts på prov i och med kriget i Ukraina.
– Europadagen den 9 maj påminner oss om freden som följde efter andra världskrigets slut för 80 år sedan – en fred vi inte kan ta för given. Den ger oss tillfälle att reflektera över hur långt Europasamarbetet har kommit, men också hur sårbar denna ordning är i en tid när krig åter rasar på kontinenten.
Är det någon tid i unionens historia som du tycker har utmärkt sig?
– EU:s historia har präglats av många avgörande händelser som införandet av euron 1999 och östutvidgningen 2004, den så kallade "Big Bang", då EU fick 10 nya medlemmar. Detta gjorde EU mer pan-europeiskt och symboliserade en stark integrationsvilja. I dag står unionen inför nya utmaningar, inte minst de säkerhetspolitiska hot som manifesteras genom kriget i Ukraina. Detta formar en ny historisk epok där EU:s roll och enighet sätts på prov.
Hur fungerar EU som global aktör i dag?
– Unionen står inför betydande inre och yttre utmaningar. Den internationella ordningen förändras snabbt och stormakter agerar alltmer maktpolitiskt, vilket pressar EU:s kärnvärden om samarbete och lagbaserad ordning. Samtidigt måste EU:s 27 medlemsländer hitta en gemensam röst, eller åtminstone sjunga i takt, för att göra sig hörda globalt.
Är det risk att fler än Storbritannien lämnar samarbetet?
– Risken att fler länder lämnar EU är liten. Trots utbredd EU-skepticism i vissa medlemsländer förespråkar få partier utträde. Erfarenheterna från Storbritanniens Brexit har snarare avskräckt än inspirerat andra.
Vad tänker du om EU:s framtid och möjliga utvidgning?
– Från ett perspektiv ser EU:s framtid ljus ut – nio länder står i kö för medlemskap. Utvidgning är en central idé i byggandet av en europeisk fredsordning. Samtidigt innebär fler medlemmar att unionen blir svårare att ena och styra. Därför utgör varje utvidgning både ett löfte och en prövning, en ödesfråga för EU.
Europadagen 2025 firas lite extra eftersom Schumandeklarationen fyller 75 år. Här kan du läsa mer om deklarationen och om Robert Schuman som gav den sitt namn. Han kallas ibland för Europas fader: Schumandeklarationen.
Den 8–9 maj ordnar Göteborgs universitet två dagar med föreläsningar och samtal där studenterna bland annat kan lära sig mer om olika karriärmöjligheter inom EU. Anmälan till evenemanget har passerat, men du kan läsa om vad det handlar om här: Välkommen till EU Boot Camp – din möjlighet att förstå EU bättre! | Studentportal