Sedan en tid tillbaka präglas tysk politik av kris och konflikt både på nationell nivå och i delstaterna. I december förlorade förbundskansler socialdemokraten Olaf Scholz (SPD) en förtroendeomröstning i parlamentet varpå Tysklands president Frank-Walter Steinmeier upplöste underhuset förbundsdagen, och utlyste nyval den 23 februari.
Ann-Kristin Kölln är professor i statsvetenskap och forskar om politiska partier i Europa. Ann-Kristin, varför föll den tyska regeringen?
– Den föll på grund av djupa meningsskiljaktigheter i ekonomiska och finanspolitiska frågor, som blivit alltmer påtagliga i takt med den tyska ekonomins svaga utveckling. Den centrala konflikten handlade om budgetplaneringen, särskilt om efterlevnaden av skuldbromsen och finansieringen av klimatåtgärder. I oktober 2024 presenterade det liberala FDP och finansminister Christian Lindner ett förslag om sänkta bolagsskatter, minskade välfärdsbidrag och minskade klimatkrav, något som SPD och De gröna såg som en provokation. Kort därefter avskedade förbundskansler Scholz Christian Lindner som finansminister.
Opinionsmätningar tyder på att Friedrich Merz, ledare för det kristdemokratiska CDU, kommer att bli ny förbundskansler. Tillsammans med systerpartiet CSU ser CDU ut att få 30 procent av rösterna. Näst störst väntas det högerradikala AFD bli, som ser ut att få omkring 20 procent. Vilka politiska frågor går dessa partier till val på?
– Både CDU/CSU och AFD vill se en stramare migrationspolitik som syftar till att åtminstone minska den illegala invandringen och stärka gränskontrollerna. Båda parter lägger också stor vikt vid försvarspolitiken men här skiljer de sig åt. Kristdemokraterna vill fortsätta stödja Ukraina vilket AFD inte vill – de fokuserar i stället på att stärka det nationella försvaret och vill inte att Tyskland ska engagera sig i andra länders säkerhet.
– Andra exempel på frågor de går till val på: CDU/CSU betonar vikten av att stärka den tyska ekonomin genom skattesänkningar och andra företagsvänliga åtgärder. AFD är kritiska till EU och vill att Tyskland ska lämna.
Samtidigt som högerpopulistiska AFD ökar så röner också ett relativt nystartat vänsterradikalt parti, BSW, stora politiska framgångar i Tyskland. Vad beror det på?
– Det hänger främst ihop med kritiken mot migrationspolitiken samt stödet till Ukraina. Båda partierna är väldigt kritiska mot detta, på respektive ideologisk ytterkant. Det nystartade BSW attraherar väljare som har det socioekonomiskt svårt och som kämpar med stigande energipriser och inflation. Partiet fyller ett tomrum i det tyska partilandskapet genom att förespråka en större statlig roll i ekonomin (ekonomisk vänster) samtidigt som det är kulturellt konservativt (mer TAN på GAL-TAN-skalan).
– Det är dock viktigt att påpeka att BSW i nuläget ligger runt 5-procentsspärren i opinionsmätningarna, vilket gör det osäkert om partiet ens tar sig in i förbundsdagen. Dessutom har BSW betydligt större stöd i östra än i västra Tyskland.
Hur påverkas politiken och regeringsbildningen när två radikala partier pressar på från två olika håll?
– Partilandskapet har blivit alltmer fragmenterat och polariserat under de senaste åren i takt med att först AFD och sedan BSW växt fram. Regeringsbildningen kommer att bli svårare eftersom tre partier, i stället för två, kanske behövs för att nå en majoritet. Det kan också bli riktigt klurigt att hitta en kompromiss eftersom partiernas positioner i vissa sakfrågor, som exempelvis migration, glidit allt längre ifrån varandra.
Vem tror du vinner nyvalet den 23 februari, och på vilket sätt kan valresultatet påverka oss i Sverige?
– Det är högst troligt att kristdemokratiska CDU/CSU kommer att få flest röster och att Friedrich Merz blir nästa förbundskansler. Däremot är det fortfarande osäkert vilka partier CDU/CSU kommer att samarbeta med i en framtida koalition. Jag tror dock att det socialdemokratiska SPD är den mest troliga partnern. En sådan regering skulle kunna få konsekvenser även för Sverige, särskilt inom två områden: ekonomi och migration.
– Tyskland är Sveriges största handelspartner, och förändringar i tysk skatte- eller industripolitik kan få stor påverkan på svenska företag. Om en ny tysk regering, exempelvis under CDU/CSU, minskar stödet till den gröna omställningen kan det slå mot svenska branscher som fordonsindustrin och energisektorn.
– När det gäller migration är både Tyskland och Sverige en del av EU:s gemensamma migrationspolitik. CDU/CSU förespråkar hårdare gränskontroller och ett minskat flyktingmottagande, vilket kan påverka EU:s övergripande migrationsstrategi. Detta kan i sin tur få konsekvenser för Sverige, exempelvis genom förändrade asylfördelningar och skärpt gränspolicy.
Slutligen, hur spännande är det för dig som statsvetare att följa konflikterna i tysk politik?
– Det är otroligt spännande just nu! Jag tror aldrig att jag har upplevt en mer spännande valkampanj i Tyskland än den här.
Text: Anna-Karin Lundell, kommunikatör
